Augustusburg

Kurfursten och ärkebiskopen av Köln byggde sitt sommarslott i Brühl. Utsidan är ganska återhållsam, men inne väntar ett av rokokons mest strålande trapphus, ritat av Balthasar Neumann, med marmor, stuck och fresker i alla färger.

Clemens August av Wittelsbach, ärkebiskop och kurfurste av Köln, lät 1725 bygga om en medeltida borg till ett sommarresidens. Westfalaren Johann Conrad Schlaun började arbetet, men 1728 tog François de Cuvilliés över från München och gav slottet en mer fransk, elegant prägel. Trapphuset ritades av Balthasar Neumann omkring 1740, och arbetet med inredningen pågick till 1768. Kurfursten var en stor byggherre och lät också bygga det lilla jaktslottet Falkenlust i parken.

Trapphuset är slottets hjärta. Trappan leder från en låg entré i ett första löp och delar sig sedan i två löp som vänder tillbaka mot en övre våning med balkonger. Väggarna är klädda med stuckmarmor i olika färger, och trappan omges av skulpturer. Ovanför spänner ett tak med en fresk av Carlo Carlone. Trappan var ett scenrum för hovet, där gästerna kunde se och ses. Slottets övriga rum är inredda med boaserier, porslinsdetaljer och fresker. Trädgården är en fransk parterreträdgård, senare kompletterad med en landskapspark.

Slottet användes fram till 1996 för förbundsrepublikens statsbesök, när Bonn var huvudstad. Augustusburg och Falkenlust blev världsarv 1984. Trapphuset är ett av den tyska rokokons mest berömda rum och visar hur arkitektur, skulptur och måleri förenades för att imponera.