Braun och Ulmskolan

Braun och Ulmskolan är en tysk formgivningstradition från 1950-talet och 1960-talet. Hochschule für Gestaltung i Ulm utbildade formgivare i rationellt, vetenskapligt tänkande, och företaget Braun gav deras idéer form i radioapparater, rakapparater och köksmaskiner med rena former, tydliga knappar och få färger.

Fakta

Ett nytt Tyskland

Efter andra världskriget ville många tyskar bryta med det förflutna och bygga ett demokratiskt, rationellt samhälle. Formgivningen fick en del i det. Skolan i Ulm grundades 1953 av Inge Scholl, Otl Aicher och Max Bill, och räknades som Bauhaus efterträdare. Bill hade själv studerat vid Bauhaus och formgav också klockor, se Max Bills klocka. I ruinerna efter bombkriget fanns både behov och möjlighet att börja om från början, och formgivning sågs som ett sätt att göra vardagen enklare och mer demokratisk.

Skolan lade stor vikt vid vetenskap och metod. Studenterna lärde sig inte bara att rita utan också semiotik, ergonomi, matematik och sociologi. Idén var att formgivning inte är en konst att dekorera utan ett sätt att lösa problem för människor. Skolan stängdes 1968, men dess metoder spreds över världen.

Braun söker en ny form

Max Braun grundade företaget 1921 i Frankfurt, och efter hans död 1951 tog sönerna Artur och Erwin Braun över. De ville ge Braun en ny identitet efter kriget och anlitade Fritz Eichler som designchef. Han fick kontakt med Ulm och lät Hans Gugelot och Dieter Rams utveckla nya produkter.

Det första genombrottet var radiogrammofonen SK 4 från 1956, formgiven av Rams och Gugelot, med ett lock av klar plast som fick den att kallas Snövits glaskista. Den var enkel, stram och utan träskåp. Två år senare följde fickradion T 3 av Rams, med en rund högtalare och sakliga knappar. Rams arbetade också i ett team med kollegor som Reinhold Weiss och Dietrich Lubs, och gruppen formgav tillsammans många av Brauns mest kända föremål.

Dieter Rams och principerna

Dieter Rams kom till Braun 1955 och blev designchef 1961. Han formgav radioapparater, högtalare, rakapparater, köksmaskiner och ljudanläggningar, och lade fast en stil: släta ytor, neutrala färger som vitt och grått, och knappar som är tydliga, med små accenter i orange eller grönt. Läs mer under Dieter Rams och i guiden om Dieter Rams och de tio principerna.

Hans ledord var weniger, aber besser, det vill säga mindre men bättre. God design är enligt honom innovativ, användbar, estetisk, begriplig, ärlig, diskret, långlivad och miljömedveten. Principerna har påverkat hela världens produktdesign, och går att läsa som en motsats till dekorativ stil.

Arvet

Ulmskolan och Braun påverkade också grafisk design. Skolan förespråkade ett rent, sakligt formspråk med raka typsnitt i stället för dekorativa. Du kan följa detta vidare i guiden om Helvetica, som blev den internationella stilens mest kända typsnitt. I USA formade Rams idéer senare Apples formgivning.

Braun passar in i funktionalismen men är också lugnare och mer dämpad. Jämför med de mjukare formerna i mid-century modern, och sätt in det i tiden i efterkrigstidens optimism. Du känner igen en Brauns produkt på att allt har en funktion, inget är dekor och allting är på sin plats.

Så känner du igen den

Övning

Vilket var Dieter Rams ledord?