Gustavianskt eller Karl Johan? Skillnaden mellan stilarna

Skillnaden mellan gustavianskt och Karl Johan är skillnaden mellan det lätta och det tunga. Gustavianska möbler, ungefär 1770–1810, är smäckra, ofta målade i ljusgrått och har raka, räfflade ben och små antika ornament. Karl Johan-möbler, ungefär 1810–1850, är Sveriges empire: stora släta ytor av blank mahogny eller björk, kraftiga former, sabelben eller lejontassar och förgyllda beslag.

Fakta

Samma antik, två tolkningar

Båda stilarna bygger på antiken, och därför blandas de ofta ihop. Den gustavianska stilen tog sina förebilder från de lätta, eleganta interiörer man trodde att romarna haft, via Ludvig XVI:s Frankrike. Den är dekorativ i liten skala: pärlstav, lagerkransar, små rosetter och räfflor, som på den gustavianska pendylen och ljusstakarna.

Karl Johan-stilen är den svenska formen av empiren, Napoleons kejserliga stil, som tog sina former från romerska tempel och egyptiska monument. Den är monumental: stora, släta och glänsande ytor, kraftiga profiler, kolonner och få men tydliga ornament. Stilen fick namn efter Karl XIV Johan, den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte, som valdes till tronföljare 1810 och blev kung 1818. Den svenska epoken presenteras i Karl Johan-tiden.

Ytan: målat eller fanerat

Det första man ser är ytan. Gustavianska stolar, soffor och bord målades oftast i ljusgrått, pärlgrått eller vitt med linoljefärg, ibland med förgyllning i de finaste rummen. De finaste byråerna, som Georg Haupts, var fanerade med marketeri i ljusa och mörka träslag, men även då är helheten ljus och fin i detaljerna.

En Karl Johan-byrå är fanerad i stora, blanka ytor där träets egen teckning blir dekoren. Mahognyn sågades så att ådringen bildar flammor och speglingar. I Sverige fanerade man ofta björk eller furu med mahogny, eller använde ljus, flammig björk och alm, och mot slutet av perioden blev den ljusa björken vanlig. Svarta och förgyllda detaljer ger kontrast. Den blanka ytan polerades med schellack, och därför glänser en välbevarad Karl Johan-möbel på ett helt annat sätt än en gustaviansk.

Ben, ryggar och ornament

Benen skiljer stilarna tydligt. Den gustavianska stolen har raka, avsmalnande ben med kannelyrer och en tärning med rosett vid sargen. Karl Johan-stolar har ofta sabelben, som svänger utåt i en mjuk båge som en kavallerisabel, efter den antika klismosstolen, och bord och byråer står på korta, kraftiga fötter, sockel eller lejontassar.

Ryggarna följer samma mönster. Gustavianska stolar har ovala medaljonger, lyror eller raka spjälor; Karl Johan-stolens rygg är ofta ett brett, böjt krön med en tvärslå eller en lyra i mörkt trä. Ornamenten skiljer sig i skala: små pärlstavar och girlanger mot stora förgyllda beslag med lejonhuvuden, kransar, svanar och palmetter. Dagbädden, som Madame Récamiers i Paris, visar empirens rena, antika siluett.

Var syns stilarna i Sverige?

Den gustavianska stilen ser du bäst i Gustav III:s miljöer, som Gustav III:s paviljong i Haga, med Louis Masrelieuz inredning. Karl Johan-stilen syns i Rosendals slott på Djurgården, Karl XIV Johans sommarslott, som byggdes på 1820-talet och har kvar mycket av sin empireinredning.

Mellan dem finns en period kring sekelskiftet 1800 som kallas sengustaviansk. Formerna blev stramare och tyngre, mahogny vanligare och ornamenten färre, och då kan det vara svårt att dra gränsen. Titta på helheten: om möbeln fortfarande är smäcker och ljus är den gustaviansk, om den är tung, sluten och glänsande har den tagit steget till Karl Johan. Efter Karl Johan följde en mjukare, borgerlig variant av samma former, som i Tyskland och Österrike kallas biedermeier, med biedermeierstolen som typexempel.

Förebilderna och spridningen

De båda stilarna kom från Paris men på olika sätt. Den gustavianska stilen följde Ludvig XVI-stilen, som Gustav III själv mött vid hovet i Versailles, och kom till Stockholm med ritningar, inköp och hantverkare som studerat utomlands. Karl Johan-stilen byggde på den franska empiren, som Napoleons arkitekter Charles Percier och Pierre Fontaine formade till ett kejserligt maktspråk av mörk mahogny, förgyllda bronsbeslag, svanar och lejonfötter.

I Sverige blev båda stilarna snart folkliga. Gustavianska stolar gjordes av stolmakare i städerna och på landet i årtionden, och Karl Johan-möbler tillverkades av snickare över hela landet, ofta i björk som betsats mörk för att likna mahogny. Stilen fick samma namn i Norge, som från 1814 var i union med Sverige under samme kung. För en möbel i någon av stilarna är därför frågan sällan om den är gustaviansk eller Karl Johan i stil, utan när och var den gjordes, och där hjälper guiden om biedermeier med nästa steg i tidslinjen och sidan om möbler med detaljritningarna per period.

När stilen inte räcker

Båda stilarna har kopierats sedan de var nya. Gustavianska stolar gjordes i landsorten in på 1800-talet och har reproducerats i stor skala sedan 1900-talets början, och Karl Johan-möbler tillverkades i enklare utföranden länge efter 1850. Faneret, sågspåren, skruvarna och beslagen säger mer om åldern än stilen. Se guiden om att datera en antik byrå och byrådiagrammet nedan, där du kan växla mellan stilarna.

Vill du läsa mer om varje stil för sig finns guiderna om den gustavianska stilen och Karl Johan-stilen, och stilskiftet före det gustavianska går rokoko eller gustavianskt igenom. Hela tidslinjen finns i möbelstilarna i tidsordning.

Så känner du igen den

Övning

En byrå har stora släta ytor av flammig mahogny, kolonner på hörnen och förgyllda beslag med lejonhuvuden. Vilken stil är den i?