Gustavianskt – så känner du igen stilen

Gustavianskt är den svenska nyklassicismen, uppkallad efter Gustav III som regerade 1771–1792. Stilen känns igen på raka, avsmalnande och räfflade ben, pärlstav och rosetter, ovala eller rektangulära ryggar med medaljonger och ljusa färger som grått, vitt och blekt blått. Den brukar delas i tidig gustaviansk (ca 1770–1790) och sengustaviansk (ca 1790–1810).

Fakta

Gustav III och den nya smaken

Redan innan Gustav III blev kung 1771 hade de franska förebilderna börjat förändras. I Paris ersattes rokokons svängda linjer av raka former och antika motiv, den stil som senare fick namnet Louis XVI. Arkitekten och formgivaren Jean Eric Rehn förde in de nya formerna i Sverige, och kungen själv drev på smakskiftet med sin kärlek till teater, Frankrike och Italien.

Den gustavianska stilen är alltså den svenska grenen av nyklassicismen. Läs mer om den bredare epoken under gustavianskt och om hur stilen tog form i Sverige under den gustavianska tiden.

Tidig gustaviansk

Under 1770- och 1780-talen behöll möblerna något av rokokons mjukhet men fick raka ben. Stolarna har ofta en oval eller medaljongformad rygg, raka ben som smalnar av nedåt och är räfflade, kannelerade, och en sarg dekorerad med pärlstav: en list med små pärlor i rad. I hörnen mellan ben och sarg sitter ofta en snidad rosett i en fyrkant.

Ebenisten Georg Haupt, som hade arbetat i Paris och London, blev hovsnickare och gjorde praktfulla byråer och skrivbord med intarsia i exotiska träslag. På slotten var möblerna ofta förgyllda, medan borgerliga hem och prästgårdar hade enklare, målade varianter.

Sengustaviansk

Mot 1790-talet blev formerna stramare och mer antika. Ryggarna blev rektangulära med spjälor eller lyror, och dekoren hämtades från Pompeji och de antika vaserna. Louis Masreliez inredde Gustav III:s paviljong i Haga med väggmålningar i pompejansk stil, och stolmakaren Ephraim Ståhl gjorde eleganta stolar i Stockholm.

Kring sekelskiftet 1800 började stilen glida över i empire, som i Sverige kallas Karl Johan-stil. Övergången syns i tyngre former, mahogny och mässingsbeslag.

Ljuskronor, speglar och kakelugnar

Stilen gällde hela rummet. Den gustavianska ljuskronan har en ram av förgylld mässing eller järn klädd med glasprismor, pärlkedjor och spetsar som fångar levande ljus. Speglarna har raka ramar, ofta förgyllda och krönta med en rosett, en urna eller en lagerkrans.

Rummen värmdes av kakelugnar från Rörstrand och Marieberg, ofta i vitt eller med enkla blå eller gröna dekorer. Väggarna var målade i ljusa toner eller klädda med tapeter, och pendyler, förgyllda bordsur, och ljusstakar i silver och mässing hörde till den förfinade inredningen.

Gustavianskt i dag

Den gustavianska stilen har levt vidare i mer än två sekel. Kring 1900 hämtade konstnärer som Carl och Karin Larsson inspiration från de enkla, målade allmogeversionerna i sitt hem i Sundborn, och sedan dess har gustavianska möbler varit en symbol för svensk elegans. Många senare kopior har tillverkats.

Ett äldre gustavianskt föremål har ofta flera lager färg, handgjorda tappar och slitage där händerna tagit. Nytillverkade möbler i stilen har ofta en jämn, artificiellt sliten yta. Läs mer i guiderna om möbelstilar i tidsordning och rokoko, och se fler möbler.

Så känner du igen den

Övning

Vilken kung har gett namn åt den gustavianska stilen?