Intarsia och marketeri – vad är skillnaden?
Intarsia är bilder och mönster av trä i olika färger som läggs in i urtag i en massiv yta. Marketeri är mönster av fanérbitar som pusslas ihop till ett helt fanérblad och limmas på möbeln. I vardagligt tal används intarsia ofta om båda, men tekniken skiljer: intarsian hade sin storhetstid under renässansen, marketeriet under 1600- och 1700-talen.
Fakta
- Intarsia: Inlagt i urtag i massivt trä
- Marketeri: Pusslat fanér, limmat som ett blad
- Boullearbete: Marketeri av sköldpadd och mässing
- Intarsians storhetstid: Italien, 1400- och 1500-talen
- Marketeriets storhetstid: Frankrike och Sverige, 1700-talet
- Svensk mästare: Georg Haupt (1741–1784)
Två sätt att lägga mönster i trä
Båda teknikerna gör bilder av trä i olika färger, men på olika sätt. I intarsia skärs urtag i en massiv yta, och bitar av andra träslag läggs ned i dem, ungefär som en sten fattas i en ring. I marketeri sågas mönstret ur tunna fanérblad, och bitarna pusslas ihop till ett helt blad som limmas på möbeln i ett stycke.
Skillnaden låter teknisk, men den syns. Intarsia sitter i en massiv yta och har ofta ett fåtal träslag och tydliga kanter. Marketeri täcker hela ytor, kan ha dussintals träslag och bilder med skuggor, och det förutsätter fanér. Båda orden finns i ordlistan, och fanérets egenskaper förklaras i guiden om fanér och massivt trä.
Intarsia: renässansens illusioner
Intarsian nådde sin höjdpunkt i Italien under 1400- och 1500-talen. I korstolar och studerkammare gjordes väggpaneler med hyllor, instrument och böcker i perspektiv, så skickligt lagda i trä att de ser ut att gå att ta i. Federico da Montefeltros studiolo i Urbino från 1470-talet är det mest kända exemplet.
Tekniken levde vidare i enklare möbler och i allmogen, där initialer, årtal och stjärnor lades in i massiva skåpdörrar och kistlock. På svenska kallas det ofta inläggning, och det förklarar varför ordet intarsia används så brett: för många betyder det helt enkelt mönster av trä.
Marketeri och boullearbete
Marketeriet utvecklades när fanéret blev vanligt under 1600-talet, först i Nederländerna och sedan i Frankrike. Ludvig XIV:s ebenist André-Charles Boulle gav namn åt en egen variant, boullearbete, där sköldpadd och mässing sågas ut i samma mönster samtidigt. Det ger två mönster: ett med mässing i sköldpadd och ett omvänt, med sköldpadd i mässing, som kunde användas på var sin möbel.
Boulles kabinettskåp visar tekniken i full prakt, med förgyllda bronsbeslag som skyddar kanterna. Stilen spreds över Europa, och under barocken blev blommor i marketeri av valnöt och andra träslag mode också i England och Nederländerna; tiden beskrivs under barocken.
1700-talets mästare: Riesener, Haupt och Roentgen
Under 1700-talet nådde marketeriet sin höjdpunkt hos ebenisterna i Paris. Ludvig XV:s cylinderbyrå har bilder av poesi och vetenskap på sidorna, och Jean-Henri Rieseners byråer för Marie-Antoinette har ruter av marketeri med små blommor i varje skärningspunkt.
Georg Haupt lärde sig tekniken i Paris och blev Gustav III:s hovsnickare; hans byråer med blomkorgar och gallermönster räknas som de främsta i svensk möbelkonst. I Neuwied vid Rhen gjorde David Roentgen bildmarketeri där träet färgats och skuggats så att bilderna får djup som målningar, utan att något är målat. Övergången från rokoko till gustavianskt beskrivs i guiden om rokoko och gustavianskt.
Hur bilden får skuggor
Marketerarna hade flera sätt att ge bilderna liv. Bitarna kunde doppas i het sand, så att kanten brändes mörk och gav en skugga, och fina linjer kunde graveras och fyllas med mörk massa. Trä färgades också, och många marketerier som i dag ser bruna ut var från början gröna, blå eller röda; ljuset har blekt färgerna.
Under 1800-talet gjordes marketeri med maskinsågar i serie, och jugendens möbelmakare i Nancy tog upp tekniken på nytt. Louis Majorelles skrivbord har växter i marketeri på skrivskivans kanter. Fler möbelord finns samlade i guiden om möbeltermer.
Så skiljer du dem åt
Titta på kanten och på ytan runt mönstret. Sitter mönstret i en massiv bräda, med samma träslag runt omkring och synligt ändträ i kanten, är det intarsia. Täcker mönstret hela ytan och slutar vid en kant med list eller en kantbård av fanér, är det marketeri. Lyfter eller saknas bitar ser du ofta stommens trä under: då är det marketeri.
Räkna också träslagen och leta efter skuggor. Ett fåtal träslag med raka kanter tyder på intarsia eller enkel inläggning, många träslag med skuggade blad och blommor på marketeri. Sköldpadd och mässing i ett mönster och dess negativ är boullearbete.
Så känner du igen den
- Intarsia: mönstret sitter i en massiv bräda
- Marketeri: mönstret täcker hela ytan som ett fanérblad
- Skuggade kanter, brända i het sand
- Sköldpadd och mässing i mönster och negativ: boulle
- Blekta färger på trä som en gång var färgat
- Stommens trä syns där bitar saknas i marketeri
Övning
En byrå har en blombukett i många träslag som täcker hela fronten, och där en bit saknas syns furu under. Vilken teknik är det?
- Intarsia
- Marketeri
- Boullearbete
- ordlistan
- fanér och massivt trä
- kabinettskåp
- barocken
- Ludvig XV:s cylinderbyrå
- Jean-Henri Rieseners byråer
- Georg Haupt
- David Roentgen
- rokoko och gustavianskt
- Louis Majorelles skrivbord
- möbeltermer
- Möbeltermer: ordlista för den som vill känna igen möbler
- Är möbeln fanerad eller av massivt trä? Så ser du det
- Rokoko eller gustavianskt? Så skiljer du möblerna åt
- Rokokomöbler: svängda ben, snäckor och guldbeslag
- Guider