Rokokomöbler: svängda ben, snäckor och guldbeslag

Rokokomöbler är möbler från ungefär 1720 till 1770, med svängda ben, buktande fronter och asymmetriska ornament i form av snäckor och ranker. De är lättare och mindre än barockens, byggda för intima rum och ofta prydda med förgyllda bronsbeslag, fanér och lack.

Fakta

Från barock till rokoko

Barockens möbler var stora, rätvinkliga och tunga, byggda för slottens salonger. När Ludvig XIV dog 1715 började franska adelsmän flytta till mindre hus i Paris. Där ville man ha lättare, mjukare och mer personliga möbler. Det gav rokokon, som fick sitt namn av rocaille, snäckor och grottornament. Läs om epoken under rokoko och fransk Régence och rokoko och om den tidigare stilen under barock.

Samtidigt blev inredningen en helhet. Väggar, speglar, möbler och föremål ritades tillsammans i samma form. Se interiörerna Hôtel de Soubise och Amalienburg, eller i guiden om rokoko i konsten och arkitekturen Amalienburg och Wieskirche.

Formerna

Det mest karakteristiska är det svängda benet, kabriolbenet, som böjer sig utåt i knät och inåt mot foten och slutar i en liten snörlig fot. Fronten på en byrå buktar, i en form som kallas bombé eller serpentin. Ryggen på en stol är svängd efter ryggen. Ingenting är rakt, och inget är symmetriskt på ett strikt sätt: ornamentet ringlar sig över ytan.

Byrån, commoden, uppfanns kring 1700 och blev rokokons favoritmöbel. Rokokobyrån och Cressents byrå har buktande fronter, förgyllda bronsbeslag, ormolu, och rika fanér. Charles Cressent var en av Frankrikes främsta ebenister. Konsolbord och speglar, som rokokokonsolen, hör till samma värld. Under rokokon började man också använda många olika träslag i samma möbel, så att fanéret bildade blommor och mönster som skiftade i färg med ljuset i rummet.

Ebenisterna och komforten

Fransk möbelkonst delades mellan snickare, som byggde stommen, och ebenister, som lade fanér och intarsia; ordet kommer från ebenholts. Skrivmöbeln Bureau du Roi, påbörjad av Oeben och färdig 1769 av Riesener, har en rullskiva och en rik dekor, och räknas som tidens mästerverk. Rokokons komfort syns i bergèren och fåtöljen, som byggdes för samtal och hade kuddar och armstöd av form efter armen.

Rokokon gav också mindre möbler för särskilda syften: skrivbord, toalettbord, sybord och små bord för te och kortspel. Hemmet blev för första gången en samling möbler för olika sysslor. I Frankrike målades möbler i pastellfärger eller lackerades; kinesisk lack, chinoiserie, var särskilt populär. Se Kina slott.

England och Sverige

I England utvecklade Thomas Chippendale en egen rokokoversion i mahogny. Hans bok The Gentleman and Cabinet-Maker’s Director (1754) visade stolar, speglar och bord i franska, kinesiska och gotiska former; se Chippendalestolen och guiden om Chippendalestolen.

I Sverige fick rokokon sin tid under frihetstiden, ungefär 1720–1772. Svenska snickare anpassade den franska stilen till inhemska träslag, björk och fur, och till lugnare former. Stilen övergick i Gustav III:s tid i gustavianskt med raka ben, som den gustavianska stolen, och i ett nyklassicistiskt formspråk, se nyklassicism. Hur du känner igen en rokokobyrå beskrivs i guiden om att datera en antik byrå och i möbelstilar i tidsordning; lär dig begreppen i möbeltermer och se kategorin möbler.

Så känner du igen den

Övning

Vad kallas rokokons typiska svängda ben?