Chinoiserie: Kina i europeisk design

Chinoiserie är europeisk dekor och inredning i en fantasifull kinesisk stil, populär särskilt under 1700-talets rokoko. Ordet är franska och betyder ungefär kinesiska saker. Pagoder, kinesiska figurer, fåglar, blommande grenar och lack målades på väggar, möbler, porslin och tyger, ofta blandat med äkta föremål som kommit från Kina med ostindiska kompanierna. Kina slott vid Drottningholm är ett av de bäst bevarade exemplen i Europa.

Fakta

Handeln som gav motiven

Under 1600- och 1700-talen förde de ostindiska kompanierna hem porslin, te, siden, lack och målade tapeter från Kina. Svenska Ostindiska kompaniet verkade från 1731 till 1813 och skeppade stora mängder kinesiskt porslin till Göteborg. Föremålen var dyra och exotiska, och i Europa ville man ha mer av dem än som kunde köpas.

Chinoiserien uppstod när europeiska hantverkare började göra egna versioner. De visste lite om det verkliga Kina och blandade kinesiska, japanska och indiska motiv fritt med rokokons snäckor och slingor. Resultatet var en drömbild, inte en kopia, och just därför är stilen så lätt att känna igen.

Kina slott

Kina slott vid Drottningholm gavs som födelsedagsgåva till drottning Lovisa Ulrika 1753, då som ett litet lusthus i trä. Det byggdes om i sten 1763–1769 efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. Inne blandas äkta kinesiska lackpaneler och porslin med svenska efterbildningar i samma rum, och lackytorna i rött och gult har guldmålade landskap.

Slottet hör till världsarvet Drottningholm och är ett av Europas bäst bevarade exempel på chinoiserie. Det visar hur stilen användes: inte i slottets stora salar, utan i ett lusthus för nöje och lek, där det exotiska fick ta plats.

Porslin, tapeter och möbler

Europeiska keramiker tog tidigt efter det kinesiska blåvita porslinet. Delftfajansen var ett svar redan på 1600-talet, och Musselmalet från Köpenhamn 1775 byggde på kinesiska förlagor. I England skapades Willowmönstret kring 1790, med en kinesisk bro, ett pilträd och två duvor, och historien om de älskande hittades på i efterhand för att sälja det.

Handmålade kinesiska tapeter från Kanton var 1700-talets dyraste väggbeklädnad, och europeiska fabriker gjorde snart tryckta efterbildningar. Möbler lackerades eller fick en europeisk imitation av lack, och Thomas Chippendales mönsterbok från 1754 blandade rokoko och gotik med kinesiska motiv, som syns i ryggarna på många chippendalestolar.

Chinoiserie i konsten och arkitekturen

Målare som François Boucher gjorde kinesiska scener i rokokons pastellfärger, och porslinsfabrikerna formade kinesiska figurer. Stilen hörde till rokokon och till samma lekfulla smak som Watteaus fester i det gröna.

Den svenskfödde arkitekten William Chambers reste till Kina med Ostindiska kompaniet och gav 1757 ut en bok om kinesiska byggnader. Han byggde pagoden i Kew Gardens 1762, och kinesiska paviljonger och broar blev vanliga i de engelska parkerna. Senare, under 1810- och 20-talen, fick Royal Pavilion i Brighton en överdådig kinesisk inredning.

Så känner du igen chinoiserie

Leta efter pagoder, broar och små figurer under parasoll, blommande grenar, fåglar och bambu, gärna i asymmetriska scener. Färgerna är ofta blått och vitt, rött och guld eller rokokons pasteller, och ytorna lackerade eller målade. Det viktigaste kännetecknet är blandningen: kinesiska motiv tillsammans med europeiska former, som en rokokobyrå med kinesiska landskap på fronten.

Skilj på äkta kinesiskt exportgods och europeisk chinoiserie. Kinesiska föremål gjorda för Europa har kinesiskt hantverk och material, medan chinoiserien är europeisk både i teknik och form. Läs mer om rokokons möbler i guiden om rokokomöbler och se ordet förklarat i ordlistan.

Så känner du igen den

Övning

Vad betyder chinoiserie?