Äkta silver, nysilver eller försilvrat? Så ser du skillnaden

Hur ser man om det är äkta silver? Titta först efter stämplarna. Äkta silver bär en halt, som 925 eller 830, och svenskt silver en rad officiella stämplar: mästare, stad, kontrollstämpel och årsbokstav. Försilvrat gods har bara ett tunt lager silver på en annan metall, ofta nysilver, och märks NS, EPNS eller med siffror som 90 och 100, men saknar officiella kontrollstämplar. Där silvret nötts bort syns en gulare eller rödaktig metall.

Fakta

Fyra material som liknar varandra

Äkta silver är aldrig helt rent; det blandas med koppar för att bli hårdare. Sterlingsilver har 925 delar silver av 1 000, och svenskt silver höll länge 830 tusendelar. Föremålet är silver rakt igenom, som den gustavianska ljusstaken.

Sheffieldplätering uppfanns på 1740-talet: en kopparplatta med silver smält på valsades ut till plåt, och föremål som teurnan såg ut som silver men kostade en bråkdel. 1840 fick Elkington i Birmingham patent på elektroplätering, där ett tunt silverlager fälls ut med ström. Det lades oftast på nysilver, en legering av koppar, nickel och zink som inte innehåller något silver alls och också kallas alpacka. Christopher Dressers tekanna från 1879 är elektropläterad. Orden förklaras i ordlistan.

Läs stämplarna

Svenskt silver bär stadsstämpel, mästarstämpel, kontrollstämpel med tre kronor och årsbokstav – diagrammet längre ned visar hur de ser ut, och guiden om silverstämplar hur de läses. Danskt silver är ofta märkt 925 S eller Sterling Denmark, som Georg Jensens bestick, engelskt sterlingsilver har ett lejon, och halten står ofta i tusendelar: 925, 830 eller 800. Verkstäder som Georg Jensen stämplade dessutom sitt namn och ofta ett designnummer bredvid halten.

Pläterat gods saknar officiella kontrollstämplar. I stället står ofta NS för nysilver, EPNS för electroplated nickel silver eller bara EP, eller siffror som 90 och 100, som anger hur mycket silver som lagts på. Fabrikens namn står ofta bredvid: svenska GAB märkte nysilver GAB och NS, och Gense, Christofle och WMF gjorde pläterade bestick och serviser i stora serier. Vissa fabriker gjorde stämplar som liknar officiella silverstämplar; titta därför på vad som faktiskt står.

Titta där det har nötts

Försilvrat gods visar sig där det används mest: på skedarnas och gaflarnas spetsar och baksidor, på kanter, handtag och fötter. När silverlagret nötts igenom syns en gulaktig, mässingslik ton från nysilvret, eller rödaktig koppar på Sheffieldplätering. Det kallas ibland att föremålet blöder.

Sheffieldplätering har ofta kanter som vikts om eller täckts med silvertråd, så att kopparn i snittet inte syns. Elektropläterat gods har ofta maskinpressade mönster som upprepas exakt. Äkta silver ser likadant ut rakt igenom; det kan vara repat och mjukt, men under ytan finns bara mer silver.

Enkla test och vad de inte visar

En magnet visar bara om något är av järn eller magnetiskt stål: silver dras inte till en magnet, men det gör inte heller koppar, mässing eller nysilver. Att putsmedlet blir svart visar inte heller något, eftersom både silver och silverplätering anlöper. Tyngd och klang är osäkra test.

Gör inga egna syratest eller filningar, som skadar föremålet. En guldsmed kan testa halten med syra på ett dolt ställe eller mäta med röntgenfluorescens utan att skada ytan. Ofta räcker stämplarna och slitaget för att avgöra saken.

Tenn, stål och andra silverliknande metaller

Tenn var bondens och borgarens silver: mjukt, grått och gjutet i formar till kannor, tallrikar och fat. Tenngjutarna var organiserade i skrån och stämplade sina varor med stad, mästare och kvalitet, och i Sverige fick även tenn årsbokstäver. Tenn är mjukare och mattare än silver, får lätt bucklor och anlöper inte svart.

Rostfritt stål blev vanligt i bestick från 1930-talet och märks ofta 18/8 eller 18/10, rostfritt eller stainless, med tillverkarens namn. Det är hårdare och kallare i tonen än silver och anlöper inte. Aluminium och förkromad mässing kan också likna silver på håll men är lätta respektive hårda och saknar silverstämplar.

Varför skillnaden spelar roll

Materialet daterar. Sheffieldplätering är nästan alltid från före 1850, eftersom elektropläteringen slog ut den. Elektropläterat nysilver gjorde bestick och serviser billiga för medelklassen under industrialismen, och det tillverkades i stora mängder under hela 1900-talet. Från 1930-talet började rostfritt stål ta över besticken, märkt 18/8 eller 18/10, och från 1960-talet också kannor och skålar, som Cylinda Line.

Ett försilvrat föremål kan vara lika väl formgivet som ett av silver, och många av 1800-talets mest moderna föremål gjordes i pläterad metall, som Dressers tekannor. Vill du datera ett silverföremål är nästa steg stämplarna; se guiden om silverstämplar och sidan om silver. För andra material finns guiden om porslinsmärken.

Så känner du igen den

Övning

Under en sked står GAB och NS, och vid spetsen skymtar en gulaktig metall. Vad är skeden gjord av?