Vespa och Lambretta: italienska skotrar

Vespa och Lambretta är två italienska skotrar från 1946 respektive 1947. Vespa, från Piaggio, har en bärande kaross av plåt och motorn bakom benskölden. Lambretta, från Innocenti, byggde på ett rörramverk med motorn vid bakhjulet. Båda blev en symbol för frihet och modernitet i efterkrigstidens Europa.

Fakta

Italien efter kriget

Efter andra världskriget låg Italiens industri i ruiner, och befolkningen behövde billiga sätt att ta sig fram. Bilar var för dyra och motorcyklar för tunga och smutsiga. Piaggio i Pontedera hade byggt flygplan under kriget, och dess fabrik var förstörd. Företaget sökte en ny produkt, och efterkrigstiden fick en lätt, ren motorcykel för vardagsbruk.

Enrico Piaggio gav uppdraget till flygingenjören Corradino D’Ascanio, som konstruerade helikoptrar och som ogillade motorcyklar. Han ville göra något helt annat: ett fordon man kan sitta på i vanliga kläder, utan att smutsas ned av kedja och motor.

Vespa 1946

D'Ascanios lösning byggde på flygplansteknik. Vespan har en bärande kaross av pressad plåt, utan ram, som skyddar föraren från vägens smuts och motorns värme. Motorn sitter bakom benskölden och driver bakhjulet direkt, utan kedja. Framgaffeln är fäst vid ena sidan, som ett landningsställ, vilket gör det lätt att byta däck. Växelreglaget sitter på styret. Den pressade plåten kunde tillverkas i stora serier, vilket sänkte priset och gjorde att fler kunde köpa en.

Namnet kom, enligt berättelsen, av Enrico Piaggios kommentar att den smala midjan och motorljudet liknade en geting, på italienska vespa. Modellen patenterades i april 1946 och blev snabbt en succé. Efter tio år hade över en miljon sålts. Den kompakta formen passar mid-century modern: funktionen avgör formen.

Lambretta 1947

Lambretta byggdes av Innocenti i Milano, ett stålrörsföretag. Namnet kommer av stadsdelen Lambrate, där fabriken låg. Den första modellen, Lambretta A 1947, formgavs av Pier Luigi Torre och hade en öppen rörram och motorn vid bakhjulet. Senare modeller fick en slankare, mer kantig kaross. De äldre Lambrettorna hade dessutom axeldrift från motorn till bakhjulet, en lösning som minskade smuts och slitage jämfört med en kedja.

Lambretta är därför mer teknisk i sin form, medan Vespa är rundare och mjukare. Den ena har en sluten, kurvig kropp, den andra en mer rak och sportig linje. Båda hade ett rykte om sig att vara pålitliga och lätta att reparera. Lambrettaproduktionen i Italien upphörde 1971, men tillverkningen fortsatte i Indien till 1990-talet.

Symbolen och arvet

Skotern blev snabbt en kulturell symbol. I filmen Roman Holiday (1953) åker Audrey Hepburn och Gregory Peck på en Vespa genom Rom, och bilden gjorde fordonet känt över hela världen. På 1960-talet blev skotern ett kännetecken för mods i Storbritannien, som dekorerade dem med speglar och strålkastare. Skotern var också ett socialt steg framåt: även kvinnor i kjol kunde åka, eftersom benskölden skyddade kläderna, och man behövde ingen särskild utrustning. Den gjorde det möjligt för unga att ta sig till jobb, skola och kusten på ett sätt som tidigare varit förbehållet bilägare.

Vespa tillverkas fortfarande av Piaggio och är nästan oförändrad i grundformen. Vill du jämföra med andra italienska ikoner från tiden kan du se Fiat 500 eller japanska Honda Super Cub (1958), som blev världens mest sålda fordon. Läs också om rationell industriformgivning i guiden om Braun och Ulmskolan.

Så känner du igen den

Övning

Vad kännetecknar Vespans konstruktion?