Gunnar Asplund
Asplund är Sveriges mest kända arkitekt. Han ritade Skogskapellet och stadsbiblioteket i nordisk klassicism, var chefsarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 och var med och skrev manifestet ”acceptera”. Hans sista verk, Skogskrematoriet, stod klart samma år som han dog.
Erik Gunnar Asplund föddes 1885 i Stockholm. Han ville först bli konstnär men studerade arkitektur vid Tekniska högskolan 1905–1909. Missnöjd med den akademiska undervisningen var han 1910 med och startade den fria Klaraskolan, där Ragnar Östberg, Carl Westman, Ivar Tengbom och andra undervisade. År 1913–1914 reste han i Italien och Grekland, där han tecknade och studerade antik och vernakulär arkitektur. Hans tidiga byggnader, som skolor och villor, visar både nationalromantikens känsla för material och en växande dragning mot klassicism. Tillsammans med vännen Sigurd Lewerentz vann han 1915 tävlingen om den nya Södra begravningsplatsen i Stockholm, Skogskyrkogården.
Asplunds tidiga huvudverk, Skogskapellet, 1918–1920, är ett litet kapell med ett högt spånklätt tak i skogen. Lister härads tingshus i Sölvesborg, 1917–1921, och Stockholms stadsbibliotek, 1924–1928, med sin cylindriska rotunda ovanpå en kubisk bas, är nyckelverk i den nordiska klassicismen. Som chefsarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 introducerade han funktionalismen för en bred publik med lätta paviljonger i glas och stål, och 1931 var han med och skrev ”acceptera”. Han byggde till Göteborgs rådhus och ritade Statens bakteriologiska laboratorium. Skogskrematoriet med det stora korset och den öppna loggian förenar modern konstruktion med en tidlös, nästan antik stämning.
Asplund blev professor vid Tekniska högskolan 1931. Han dog i oktober 1940, samma år som Skogskrematoriet invigdes, och begravdes där. Skogskyrkogården blev 1994 upptagen på Unescos världsarvslista som ett av få moderna verk. Asplund räknas som Sveriges internationellt mest kända arkitekt, och hans förmåga att förena klassicism och modernism, landskap och byggnad, rationalitet och känsla har påverkat arkitekter långt utanför Norden, från Alvar Aalto till senare generationer i Europa, Japan och USA. Stadsbiblioteket är en av Stockholms mest omtyckta byggnader. Hans sommarhus i Stennäs och hans sena verk visar en mänsklig modernism som fortfarande studeras i arkitektutbildningen.