Barockträdgård eller engelsk park? Skillnaden

Skillnaden mellan en barockträdgård och en engelsk park är synen på naturen. Barockträdgården, med Versailles som förebild, ordnar naturen efter geometrin: raka axlar från slottet, symmetriska parterrer av klippt buxbom, bassänger, fontäner och formklippta träd. Den engelska landskapsparken från 1700-talet härmar i stället ett idealiserat landskap, med slingrande vägar, sjöar med naturliga stränder, fria trädgrupper på öppna gräsytor och tempel som blickfång.

Fakta

Barockträdgården: naturen ordnad

När André Le Nôtre började arbeta i Versailles 1661 på uppdrag av Ludvig XIV skapade han förebilden för furstliga trädgårdar i hela Europa. En lång mittaxel går från slottet mot horisonten, och närmast huset ligger parterrer: låga, symmetriska mönster av klippt buxbom, grus och blommor, gjorda för att ses ovanifrån från slottets fönster. Längre bort tar bassänger, kanaler, alléer och boskéer, inhägnade lundar av klippta träd, vid.

Trädgården visade kungens makt över naturen och över landet. Samma idé, i mindre skala, finns i Nederländernas Het Loo, Hannovers Herrenhausen och Rysslands Peterhof. Den byggde på renässansens italienska trädgårdar, som Villa d’Este, med terrasser och vattenkonster längs en axel. Slottet hör till barocken, och arkitekturdelen visar slottet i Versailles och hur barockarkitekturen hänger ihop med trädgården.

Landskapsparken: naturen idealiserad

I England bröt man under 1700-talet med de raka linjerna. Vid Stowe ritade William Kent de Elyseiska fälten med tempel bland träden, och Lancelot ”Capability” Brown var trädgårdsmästare där innan han blev landets mest anlitade parkarkitekt. Rousham, som Kent gjorde om 1737–1741, är en av de bäst bevarade tidiga landskapsträdgårdarna, och vid Stourhead lät Henry Hoare II från 1741 lägga en sjö i dalen med tempel och grotta som stationer på en promenad.

Förebilderna var idealiserade landskap i måleriet, och parkerna planerades som tavlor man vandrar genom. Ett aha, ett nedsänkt staket i en dike, höll djuren borta utan att skymma utsikten, så att parken tycktes flyta ut i landskapet. Stilen spreds över Europa och kallades den engelska parken.

Båda stilarna i Sverige

I Sverige anlades barockträdgården vid Drottningholm från 1681 för änkedrottning Hedvig Eleonora, efter ritningar av Nicodemus Tessin d.y. och med Versailles som förebild. Den har raka axlar, klippta häckar, broderirabatter och bronsskulpturer i fontänerna. Slottet med trädgård och park är sedan 1991 ett världsarv.

Hundra år senare förde Fredrik Magnus Piper, som studerat landskapsparker i England, stilen till Sverige. För Gustav III anlade han Hagaparken vid Brunnsviken från 1780-talet, med fria gräsytor, trädgrupper och paviljonger, och han gjorde också en engelsk park vid Drottningholm. Där kan man i dag gå direkt från den ena stilen till den andra. Den gustavianska tiden visas i designhistorien och i Gustav III:s paviljong.

Så läser du en park

Börja med vägarna. Raka axlar och alléer som möts i stjärnor och rätta vinklar är barock; slingrande vägar som leder från en utsikt till nästa är landskapspark. Titta sedan på vattnet: geometriska bassänger, kanaler och fontäner hör till barocken, sjöar och dammar med naturligt formade stränder till landskapsparken.

Träden avslöjar också stilen. Formklippta träd, klippta häckar och raka alléer är barock; fritt växande trädgrupper på öppna gräsmattor landskapspark. Byggnaderna fungerar olika: i barockträdgården är slottet centrum och allt utgår från det, i landskapsparken är tempel, paviljonger, ruiner och broar utspridda som blickfång. Och barockträdgården ses bäst ovanifrån, landskapsparken under en promenad.

Växterna och skötseln

Stilarna kräver olika skötsel. Barockträdgården hålls i form med sax och kniv: buxbommen i parterrerna, häckarna och de formklippta träden måste klippas varje år, och alléerna av lind eller avenbok beskärs så att de bildar raka väggar. Utan skötsel växer en barockträdgård igen på några år, och därför har många försvunnit eller gjorts om.

Landskapsparken bygger på stora träd som får växa fritt: ek, bok, lind och kastanj i grupper, och öppna gräsmattor som betades eller slogs. Den var planerad för ett landskap som skulle mogna under årtionden, och många parker ser först nu ut som det var tänkt. Samma stilskifte som i trädgården syns i inredningen, från rokokons slingor till den gustavianska stilens raka linjer, och i rokokons lustträdgårdar däremellan.

Mellanformer och restaureringar

Många parker har båda. Under 1700-talet gjordes flera barockträdgårdar delvis om till engelsk park, och mellan dem fanns rokokons mindre, slingrande lustträdgårdar. Botaniska trädgårdar, som Linnéträdgården i Uppsala, följde sin egen ordning, med växterna i rader efter ett system.

Flera barockträdgårdar har återställts efter de gamla planerna, som Het Loo på 1970- och 80-talen och Drottningholms barockträdgård. Det man ser i dag kan alltså vara en rekonstruktion. Sidan om trädgårdar följer trädgårdskonsten från klosterträdgården till dagens naturlika planteringar, och samma stilskifte syns i möblerna i guiden rokoko eller gustavianskt.

Så känner du igen den

Övning

En park har slingrande vägar, en sjö med oregelbundna stränder och ett litet tempel på en kulle. Vilken stil är den i?