Vilken stil är mitt hus? Så daterar du en byggnad

Vilken stil ditt hus har avgör du bäst genom att titta på fyra saker i tur och ordning: taket, fönstren, fasadmaterialet och dekoren. Ett säteritak pekar mot 1600- eller 1700-talet, ett mansardtak mot 1700-talet, sent 1800-tal eller 1910-talet, ett platt tak med liggande fönsterband mot funkis efter 1930 och rå betong mot efterkrigstiden. Lägg ihop ledtrådarna, eftersom hus byggs om och stilar lånas, och kontrollera sedan byggåret i kommunens arkiv över bygglovsritningar.

Fakta

Börja uppifrån: taket

Taket syns på långt håll och förändras mer sällan än fönster och fasader. Ett vanligt sadeltak säger lite, eftersom det har byggts i alla tider. Ett valmat tak, som lutar åt alla fyra håll, är vanligt på 1700-talets herrgårdar och på villor från 1910- och 1920-talen. Ett säteritak, med en låg lodrät vägg och små fönster mellan två takfall, är stormaktstidens och 1700-talets herrgårdstak; Riddarhuset i Stockholm har ett av de mest kända. Mansardtaket, med ett brant nedre och ett flackt övre fall, kom på 1700-talet och återkom både i stenstaden och i villorna kring 1910.

Ett platt tak på ett bostadshus betyder nästan alltid funkis, alltså 1930-talet eller senare, och ett flackt pulpettak hör ofta till 1960- och 1970-talen. Taktäckningen ger fler ledtrådar: spån och torv hör till äldre landsbygd, tegelpannor till städer och södra Sverige, och koppar som ärgat grönt till kyrkor och fina stadshus. Alla sex grundformerna finns ritade i guiden om takformer.

Fönstren avslöjar mycket

Små fönster med många rutor, i jämna rader och symmetriskt placerade, hör till 1700-talet och den gustavianska tiden. Under 1800-talet blev rutorna större när glaset blev billigare, och korspostfönster med fyra lufter blev vanliga. Kring sekelskiftet 1900 kom fönster med småspröjsade överdelar och en stor ruta nedanför, gärna i olika storlekar på samma fasad, och i jugenden rundade burspråk.

Funktionalismen förde in liggande fönsterband och hörnfönster som går runt husets hörn, ett säkert tecken på tiden efter 1930. På 1950-talet blev perspektivfönster vanliga i villor: en stor, odelad ruta mellan två smala fönster som går att öppna. Kom ihåg att fönster är det som oftast byts ut. Om fönstren inte stämmer med resten av huset är det sannolikt fönstren som är yngre.

Material och dekor

Trähus av liggande timmer, ofta med faluröd slamfärg, var landsbygdens byggsätt långt in på 1800-talet. Från 1800-talets mitt blev regelverk med panel vanligt, och mot seklets slut snickarglädje: utsågade lister, konsoler och vindskivor i ljusa färger. Handslaget, ojämnt tegel pekar mot tiden före 1900 eller mot nationalromantiken kring 1910, medan maskinslaget gult tegel är typiskt för 1950- och 1960-talen. Rå betong och fasadelement av betong hör till efterkrigstiden, och höga hus av massivträ till 2000-talet. Materialens historia i Sverige finns i avsnittet om material i grunderna.

Dekoren är en tidsmätare. Mycket ornament i puts, sten eller gjutjärn, med frontoner över fönstren och rusticerade bottenvåningar, är typiskt för stenstaden 1880–1910. Nationalromantiken har inhemska motiv som djur och kronor, och 1920-talets klassicism en sparsam, lätt dekor med urnor, kolonner och pilastrar. Mellan 1930 och 1975 byggdes nästan helt utan ornament. Delarna i en klassisk fasad är namngivna i guiden om fasadens delar.

En snabbnyckel till svenska hus

Stormaktstiden, 1600-talet: säteritak, tjocka murar, symmetriska stenhus och herrgårdar. Gustaviansk tid, omkring 1770–1810: ljusa, enkla och symmetriska hus, ofta i trä som ska se ut som puts, med brutna tak. Karl Johan-tiden, omkring 1810–1850: strama, klassiska hus med lågt sadeltak och tydliga gesimser, som på Rosendal. Stenstaden, omkring 1870–1910: femvåningshus i puts och tegel med rik dekor, och på landet snickarglädje.

Nationalromantik och jugend, omkring 1900–1920: tegel, granit, branta tak och torn, eller mjuka linjer och burspråk. Swedish Grace, 1920-talet: sparsam klassicism, ofta ljus puts, valmade eller brutna tak och smäckra detaljer, som Villa Snellman. Funkis, 1930–1950: platta tak, vit puts, fönsterband, hörnfönster och smäckra balkongräcken av järn. Rekordåren, 1950–1975: gult eller rött tegel, betong, lamellhus och villor med perspektivfönster. Efter 1975 kommer postmodernismens lekfulla lån och sedan samtidens trä, glas och stora fönster.

Ombyggnader, lån och arkivet

Ett hus kan ha flera åldrar. En timmerstuga från 1700-talet kan ha fått panel och nya fönster på 1890-talet och en tillbyggnad på 1970-talet. Stenstadens rikt dekorerade fasader slätades ofta ut vid renoveringar på 1950- och 1960-talen. Och stilar lånas: ett mansardtak på en villa betyder inte att huset är från 1700-talet. Leta därför efter det som är svårast att ändra, som husets grundform, takets form och murarnas tjocklek.

När du har en gissning kan du ofta få den bekräftad. Kommunernas byggnadsnämnder har arkiv med ritningar till bygglov, i större städer ofta från slutet av 1800-talet, och gamla kartor och flygfoton visar när ett hus dyker upp. Vill du träna blicken kan du öva på stilar i appen eller jämföra med stilarnas profiler; den svenska tidslinjen finns i den svenska arkitekturhistorien.

Snabba ledtrådar

Övning

Ett putsat hus med platt tak, liggande fönsterband och ett fönster som går runt hörnet. När är det troligen byggt?