Vad är nordisk klassicism? Swedish Grace i arkitekturen

Nordisk klassicism är en arkitekturstil från ungefär 1910 till 1930 som förenklade de klassiska formerna och gav dem en lätt, elegant och ibland lekfull prägel. Kolonner, pilastrar och tempelgavlar kombinerades med släta, ofta pastellfärgade fasader. Stilen kallas också Swedish Grace, och Gunnar Asplunds Stadsbibliotek i Stockholm är dess mest kända verk.

Fakta

Klassicism med lätt hand

Efter nationalromantikens tunga tegel och granit sökte en ny generation arkitekter något ljusare. De vände sig till klassicismen, men inte till den pompösa varianten. Förebilderna var snarare italienska bondgårdar, Pompejis väggmålningar, den danska guldålderns hus och svenska herrgårdar från 1700-talet.

Resultatet blev en nordisk klassicism med förenklade former, tunna lister, smala kolonner och släta fasader i ljust gult, rosa, grått eller vitt. Detaljerna är ofta små överraskningar: en oväntad nisch, en lekfull skulptur, ett fönster som bryter symmetrin.

Swedish Grace

Uttrycket Swedish Grace användes av engelska kritiker om den svenska konsten och formgivningen som visades på världsutställningen i Paris 1925. Det har sedan kommit att beteckna hela den svenska tjugotalsklassicismen, i möbler, glas och silver lika väl som i arkitektur.

Perioden var en tid då svensk arkitektur och konsthantverk för första gången fick stor uppmärksamhet internationellt. Den lätta elegansen var en del av förklaringen, men också samarbetet mellan arkitekter, konstnärer och industri.

Asplund och Lewerentz

Gunnar Asplund är stilens främste arkitekt. Stockholms stadsbibliotek, färdigt 1928, är en kub med en hög cylinder i mitten, där böckerna står på hyllor runt hela den runda salen. Formen är strängt geometrisk men detaljerna, från dörrhandtagen till reliefer med motiv ur Iliaden, är omsorgsfullt ritade. Han ritade också Listers härads tingshus i Sölvesborg och Villa Snellman i Djursholm.

Tillsammans med Sigurd Lewerentz vann Asplund 1915 tävlingen om Skogskyrkogården i Stockholm. Där samverkar landskap och byggnader, från Asplunds lilla Skogskapell med sitt branta spåntak till den långa vägen mot korset. Skogskyrkogården blev ett av Unescos världsarv 1994.

Tengbom och de andra

Ivar Tengbom ritade Konserthuset vid Hötorget, invigt 1926, med en blå fasad och tio smala korintiska kolonner, och Tändstickspalatset för Ivar Kreugers koncern, med en gård full av konst. I Göteborg byggdes Göteborgs konstmuseum vid Götaplatsen, invigt 1923, där Carl Milles fontän med Poseidon sedan 1931 står framför trappan.

Stilen var nordisk, inte bara svensk. I Danmark byggdes Faaborg Museum och den väldiga Politigården i Köpenhamn, och den unge Alvar Aalto ritade Arbetarföreningens hus i Jyväskylä i samma anda innan han blev funktionalist.

Från klassicism till funkis

Övergången till funktionalismen gick fort. Asplund själv var chefsarkitekt för Stockholmsutställningen 1930, som presenterade den nya, moderna arkitekturen. Men mycket av klassicismens känsla för proportioner, ljus och omsorg om detaljen följde med in i den nordiska modernismen.

Därför är den nordiska klassicismen intressant även för den som främst gillar modern arkitektur. Byggnaderna står på gränsen mellan två epoker: klassiska i formen, moderna i sin förenkling. Läs mer i guiderna om nationalromantik och om funktionalism.

Så känner du igen den

Övning

Vilken byggnad av Gunnar Asplund har en hög, rund läsesal mitt i en kub?