Vad är funktionalism i arkitektur? Funkis förklarat

Funktionalism är en riktning inom modern arkitektur som slog igenom på 1920- och 1930-talen. Byggnaden skulle utformas efter sin funktion och sina material i stället för efter historiska stilar, och resultatet blev enkla, vita hus med platta tak, stora fönster och inga ornament. I Sverige kallas stilen ofta funkis och fick sitt genombrott med Stockholmsutställningen 1930.

Fakta

Formen följer funktionen

Idéerna började tidigare. Den amerikanske arkitekten Louis Sullivan skrev 1896 att formen alltid följer funktionen, och wienaren Adolf Loos angrep ornamenten i en berömd text från 1908. Efter första världskriget ville en ny generation arkitekter bygga för ett modernt samhälle: bostäder för alla, ljus, luft och hygien, och industrins nya material och metoder.

Historiska stilar och dekorationer sågs som oärliga, eftersom de dolde hur huset var byggt och vad det var till för. Planen skulle utgå från hur människor rör sig och lever, och fasaden skulle vara ett resultat av planen. Läs mer om stilen på sidan om funktionalismen.

Le Corbusier, Bauhaus och Mies

Le Corbusier formulerade 1927 fem punkter för en ny arkitektur: huset ska stå på pelare, pilotis, ha en fri planlösning, en fri fasad, långa band av fönster och en takträdgård. Villa Savoye utanför Paris, byggd 1928–1931, är den mest kända tillämpningen.

I Tyskland ritade Walter Gropius Bauhausbyggnaden i Dessau 1925–1926 för den skola som blev modernismens centrum. Ludwig Mies van der Rohe byggde Barcelonapaviljongen 1929, där väggarna står fria som skärmar under ett platt tak. Läs mer i guiden om Bauhaus.

Funkis kommer till Sverige

Stockholmsutställningen sommaren 1930, med Gunnar Asplund som chefsarkitekt, visade den nya arkitekturen för en bred publik: lätta paviljonger av glas och stål, flaggor, reklamskyltar och moderna bostäder. Året efter gav Asplund, Sven Markelius och fyra andra ut stridsskriften acceptera, som uppmanade svenskarna att acceptera den moderna tiden.

Under 1930-talet blev funkis det nya Sveriges stil, nära förknippad med folkhemmet och bostadsbyggandet. Lamellhus i parkmiljö, med balkonger och stora fönster mot söder, byggdes i många städer. Markelius ritade Helsingborgs konserthus, och Asplund byggde till Göteborgs rådhus med en modern flygel.

En mjukare nordisk funktionalism

I Finland utvecklade Alvar Aalto en varmare funktionalism. Paimio sanatorium, byggt 1929–1933, är utformat för tuberkulossjuka patienter ända ner till handfat och stolar, och Viborgs stadsbibliotek har ett böljande trätak i föreläsningssalen. Senare blev Aaltos byggnader allt mer organiska, med trä, tegel och böjda former.

Den nordiska funktionalismen var ofta mindre dogmatisk än den kontinentala. Man tog hänsyn till klimat och ljus och blandade gärna in trä och tegel. Det har gjort att många funkishus i Norden har åldrats väl och fortfarande uppskattas.

Så känner du igen ett funkishus

Titta efter enkla, kubiska volymer med platta tak, släta putsade fasader, ofta vita eller ljusa, och fönster som sitter i långa band eller runt hörnen. Balkongräcken av stålrör och runda fönster kan ge ett nästan fartygslikt intryck. Ornament saknas helt; i stället är det proportionerna, materialen och ljuset som ger huset karaktär.

Mycket av det som byggdes efter andra världskriget, i det som kallas efterkrigsmodernism, bygger vidare på funktionalismens principer men i större skala och med andra material. Jämför gärna med guiden om brutalism.

Så känner du igen den

Övning

Vilken händelse brukar ses som funktionalismens genombrott i Sverige?