Vad är skandinavisk design? Historia, kännetecken och klassiker

Skandinavisk design är ett samlingsnamn för formgivningen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, framför allt från 1930-talet till 1970-talet. Den känns igen på enkla, funktionella former, ljust trä och naturliga material, mjukt rundade linjer och en strävan att göra vackra vardagsföremål tillgängliga för många.

Fakta

Vackrare vardagsvara

Rötterna finns i början av 1900-talet. Ellen Key skrev 1899 om skönhet för alla, och 1919 gav Gregor Paulsson ut skriften Vackrare vardagsvara, som uppmanade industrin att anlita konstnärer. Glasbruk och porslinsfabriker som Orrefors och Gustavsberg började samarbeta med formgivare, och svenskt konsthantverk fick uppmärksamhet vid Parisutställningen 1925.

Under 1930-talet förenades idéerna med funktionalismen och folkhemmets ideal om goda, prisvärda hem för alla. Formgivningen skulle vara praktisk, hållbar och mänsklig. Läs mer under skandinavisk design.

Danmark: snickarnas modernism

I Danmark utgick formgivarna från en stark snickartradition. Kaare Klint undervisade vid konstakademien från 1920-talet och studerade människans mått och äldre möbeltyper. Hans elever och efterföljare, som Hans J. Wegner, gjorde stolar i massivt trä med mjuka, handvänliga former, som Y-stolen från 1950.

Arne Jacobsen arbetade med industrins nya material: formpressad plywood i stolen Myran från 1952 och skum och tyg i Ägget, ritad för SAS Royal Hotel i Köpenhamn. Poul Henningsen konstruerade lampor med flera skärmar som ger bländfritt ljus, som PH 5 från 1958.

Sverige och Finland

I Sverige formgav Bruno Mathsson stolar med böjt trä och spänd väv, som Eva från 1934, efter studier av hur kroppen sitter. Den österrikiske arkitekten Josef Frank flyttade till Stockholm och gav Svenskt Tenn sina färgstarka textilier, som Vegetable Tree, en motvikt mot funktionalismens stränghet. På Gustavsberg formgav Stig Lindberg keramik med lekfulla mönster.

I Finland skapade Alvar Aalto möbler i böjd björk och Savoyvasen 1936. Kaj Franck formgav servisen Kilta, där varje del kan köpas för sig och kombineras fritt, och Tapio Wirkkala glaset Kantarelli. Maija Isola gjorde 1964 vallmomönstret Unikko för Marimekko.

Ett varumärke för världen

Efter andra världskriget blev skandinavisk design ett begrepp internationellt. Vandringsutställningen Design in Scandinavia visades i USA och Kanada 1954–1957, och Lunningpriset delades ut till unga nordiska formgivare 1951–1970. Teak blev på 1950- och 1960-talen det typiska materialet i danska möbler som exporterades över världen.

Under 1960-talet förnyades formspråket med plast och starka färger, som i Verner Pantons stolar. Läs mer om den perioden under rymdåldern och i guiden om möbelstilar i tidsordning.

Så känner du igen skandinavisk design

Leta efter enkla, rena former utan onödig dekor men med mjukt rundade kanter som inbjuder till beröring. Materialen är ofta naturliga: ljust trä som björk, bok och ask, eller teak och ek, och dessutom glas, keramik, ull och lin. Färgerna är ofta ljusa, med enstaka starka accenter i textilier och keramik.

Lika viktigt är syftet. Föremålen är gjorda för att användas varje dag, ofta i serietillverkning till rimliga priser, och de ska fungera lika bra i ett litet hem som i ett stort. Det är därför många klassiker fortfarande tillverkas. Se fler exempel under folkhemmets design och dansk modern.

Så känner du igen den

Övning

Vem formgav servisen Kilta, där delarna kan köpas och kombineras fritt?