Kända svenska formgivare – och föremålen de gjorde
Till de mest kända svenska formgivarna hör Carl och Karin Larsson, Alf Wallander, Simon Gate och Edward Hald, Wilhelm Kåge, Märta Måås-Fjetterström, Carl Malmsten, Bruno Mathsson, Josef Frank, Astrid Sampe, Greta Magnusson Grossman, Stig Lindberg och Vivianna Torun Bülow-Hübe. Till listan hör också ingenjörer som Gustaf Dalén och Gideon Sundbäck, vars uppfinningar blev vardagsföremål.
Fakta
- Sekelskiftet: Carl och Karin Larsson, Alf Wallander
- Konstnärer i industrin: Simon Gate, Edward Hald, Wilhelm Kåge
- Textil: Märta Måås-Fjetterström, Josef Frank, Astrid Sampe
- Möbler: Carl Malmsten, Bruno Mathsson
- Efterkrigstiden: Stig Lindberg, Greta Magnusson Grossman, Torun
- Ingenjörer: Gustaf Dalén, Gideon Sundbäck, Tord Sundén
Sekelskiftet: hemmet och jugenden
Carl Larsson och Karin Larsson gjorde sitt hem, Lilla Hyttnäs i Sundborn, till ett ideal. Karin formgav textilier och möbler med klara färger och enkla former, och Carls bilder i boken Ett hem 1899 spred bilden av det ljusa svenska hemmet över världen. Hennes vävar i allmogens tekniker var långt före sin tid.
Samtidigt förde Alf Wallander jugenden till svenskt porslin. Han anställdes vid Rörstrand 1895 och blev konstnärlig ledare där, och hans vaser med växter i relief gjorde fabriken känd på världsutställningen i Paris 1900. Tiden beskrivs under sekelskiftet i den svenska designhistorien.
Konstnärerna i industrin
Glasbruk och porslinsfabriker började vid den här tiden anställa konstnärer, en idé som Gregor Paulsson formulerade i Vackrare vardagsvara 1919. Simon Gate och Edward Hald kom till Orrefors 1916–1917 och gjorde graverat glas och graalglaset, som bidrog till att svensk formgivning fick namnet Swedish Grace i Paris 1925. Wilhelm Kåge kom till Gustavsberg 1917 och ritade allt från den gröna Argenta med silverdekor till den stapelbara servisen Praktika från 1933.
Märta Måås-Fjetterström öppnade sin vävstuga i Båstad 1919. Hennes mattor i rölakan och flossa byggde på skånsk allmoge men hade moderna, stiliserade mönster, och de vävs fortfarande i verkstaden. De känns igen på de invävda initialerna.
Möbler: Malmsten och Mathsson
Carl Malmsten vann 1916 en tävling om möbler till Stockholms stadshus och blev den svenska möbeltraditionens främste försvarare. Han byggde på allmogens och det gustavianska hantverket, var skeptisk till funktionalismens stålrör och grundade skolor för hantverk, bland dem Capellagården på Öland.
Bruno Mathsson från Värnamo gick åt andra hållet. Han studerade hur människor sitter och ritade 1934 vilstolen Eva av böjd björk med sits av flätade gjordar, som visades på världsutställningen i Paris 1937. Hans stolar följer kroppens profil och tillverkas fortfarande.
Mönster och textil
Josef Frank flyttade från Wien till Stockholm 1933 och började arbeta med Estrid Ericson på Svenskt Tenn. Han ville att hemmet skulle vara personligt och blandat, och hans tyger med påhittade växter, som Vegetable Tree från 1944, bröt mot funktionalismens släta ytor. De trycks fortfarande.
Astrid Sampe ledde NK:s Textilkammare från 1937 och gjorde svensk textil känd internationellt, med egna grafiska mönster som Linjespel och tyger av konstnärer och arkitekter. Hon visar en annan roll än den ensamma konstnärens: formgivaren som ledare och beställare.
Efterkrigstiden: Lindberg, Grossman och Torun
Stig Lindberg efterträdde Kåge som konstnärlig ledare i Gustavsberg 1949. Han gjorde lekfulla fajanser, textilier och illustrationer, men också vardagsgods i stora upplagor, som den räfflade Spisa Ribb. Hans arbete präglade 1950-talets svenska hem.
Greta Magnusson Grossman flyttade till Los Angeles 1940 och blev en av få kvinnor bland Kaliforniens modernister, med lampor och möbler som Grasshopper-lampan. Vivianna Torun Bülow-Hübe gjorde enkla, kroppsnära smycken i silver och stål och ritade armbandsuret Vivianna för Georg Jensen 1962. Perioden beskrivs under folkhemmet.
Ingenjörerna
Svensk formgivning är också ingenjörskonst. Gustaf Dalén fick Nobelpriset i fysik 1912 och konstruerade sedan Aga-spisen, en gjutjärnsspis som lagrar värme och som tillverkas än i dag. Gideon Sundbäck från Småland konstruerade 1913 det moderna blixtlåset i USA, och Tord Sundén ritade Nordisk folkbåt 1942.
Fler namn finns under alla formgivare, och hela den svenska designhistorien, från stormaktstiden till i dag, under svensk design. Hur svensk form hänger ihop med grannländernas visas i guiden om skandinavisk design och i guiden om kända danska formgivare.
Så känner du igen den
- Ljusa färger och enkla former med rötter i allmogen
- Konstnärens signatur på fabrikens glas och porslin
- Böjd björk och flätade gjordar hos Mathsson
- Påhittade växter och starka färger hos Frank
- Stapelbara serviser för vardagen
- Invävda initialer på handvävda mattor
Övning
Vilken formgivare ritade vilstolen Eva av böjd björk 1934?
- Carl Malmsten
- Bruno Mathsson
- Josef Frank
- Carl Larsson
- Karin Larsson
- Lilla Hyttnäs i Sundborn
- Alf Wallander
- vaser med växter i relief
- sekelskiftet
- Vackrare vardagsvara
- Simon Gate
- Edward Hald
- graalglaset
- Wilhelm Kåge
- Argenta
- Praktika
- Märta Måås-Fjetterström
- mattor i rölakan och flossa
- Carl Malmsten
- Bruno Mathsson
- Eva
- Josef Frank
- Vegetable Tree
- Astrid Sampe
- Linjespel
- Stig Lindberg
- Spisa Ribb
- Greta Magnusson Grossman
- Vivianna Torun Bülow-Hübe
- Vivianna
- folkhemmet
- Gustaf Dalén
- Aga-spisen
- Gideon Sundbäck
- blixtlåset
- Tord Sundén
- Nordisk folkbåt
- alla formgivare
- svensk design
- skandinavisk design
- kända danska formgivare
- Kända danska designers – från Georg Jensen till Verner Panton
- Vad är skandinavisk design? Historia, kännetecken och klassiker
- Vackrare vardagsvara: Gregor Paulssons idé och föremålen
- Vad är graalglas och arielglas?
- Guider