Funkis eller brutalism? Från vita lådor till rå betong

Funkis, 1920- och 30-talens funktionalism, är lätt: släta, vitputsade väggar, tunna pelare, långa bandfönster och platta tak, så att huset ser ut att sväva. Brutalismen, en del av efterkrigsmodernismen från omkring 1950 till 1975, är tung: oputsad betong där formbrädornas avtryck syns, kraftiga pelare och skulpturala volymer i stor skala. Båda saknar ornament och båda bygger med betongstomme, men funkis döljer betongen under puts, medan brutalismen visar den. Samma arkitekt står vid början av båda: Le Corbusier.

Fakta

Le Corbusier före och efter kriget

Det tydligaste sättet att se skillnaden är att ställa två hus av samma arkitekt bredvid varandra. Villa Savoye utanför Paris, 1928–1931, är en vit låda som svävar på smala pelare i en äng. Den förverkligar Le Corbusiers fem punkter: pilotis, takträdgård, fri planlösning, bandfönster och fri fasad. Stommen är av armerad betong, men den är putsad slät och målad vit, så att huset ser nästan viktlöst ut.

Tjugo år senare byggde han Unité d'habitation i Marseille, 1947–1952, ett bostadsblock för 1 600 personer. Bristen på stål efter kriget gjorde att huset byggdes nästan helt i betong, och Le Corbusier lät formbrädornas avtryck stå kvar i ytan. Han kallade den råa betongen béton brut. Huset vilar på väldiga, skulpturala pelare i stället för tunna stöd, och fasaden är djupt skuggad av loggior. Ordet brutalism kommer från béton brut, inte från brutalitet, och togs upp av de engelska arkitekterna Alison och Peter Smithson på 1950-talet.

Lätthet mot tyngd

Funktionalismen ville visa att väggen inte längre behövde bära. Därför gjordes den tunn och slät, fönstren drogs runt hörnen och bottenvåningen drogs in eller lyftes upp på pelare. Allt skulle se lätt, ljust och hygieniskt ut, som ett fartyg eller ett sanatorium. Bauhausbyggnaden i Dessau med sin glasade verkstadsflygel och Alvar Aaltos sanatorium i Paimio är typiska.

Brutalismen gör tvärtom. Den visar massan och materialet. Betongen lämnas oputsad, ibland bilad för hand så att stenen i den syns, som i Londons Barbican, byggt 1965–1982. Volymerna skjuter ut och in, trappor och hisstorn blir egna torn, och huset ser ut att vara format i ett stycke. I appens stilprofiler syns det tydligt: på skalan för tyngd får funktionalismen det lägsta värdet och efterkrigsmodernismen det högsta, i nivå med den romerska antiken och romaniken.

Fem sätt att se skillnaden

Det första är ytan. Vit eller ljus puts betyder nästan alltid funkis; grå, oputsad betong med brädornas ådring eller grov ballast betyder brutalism. Det andra är pelarna. Funkis står på smala, runda pelare, brutalismen på kraftiga pelare eller väggskivor som ser ut att bära hela tyngden. Det tredje är fönstren. Funkis har långa band i fasadens liv; brutalismen har djupa fönster, ofta skuggade av utskjutande bjälklag eller betongfenor.

Det fjärde är skalan. Funkis byggde villor, lamellhus, skolor och sjukhus i måttlig storlek. Brutalismen hör till välfärdsstatens stora projekt: bostadsområden för tusentals människor, universitet, kulturhus och parkeringshus. Det femte är formen. Funkis är rätvinklig och strömlinjeformad, med rundade hörn som på en bil från 1930-talet. Brutalismen är skulptural, med tunga, kantiga volymer som griper in i varandra.

I Sverige: från utställningen till Kulturhuset

I Sverige slog funkis igenom med Stockholmsutställningen 1930 och blev folkhemmets stil under 1930- och 40-talen, med lamellhus, skolor och villor i vit eller ljus puts; epoken finns under funkis. Den svenska funktionalismen var ofta mjukare än den på kontinenten, med sadeltak, tegel och trä.

Under rekordåren 1950–1975 blev byggandet tyngre. Peter Celsings Kulturhus vid Sergels torg har en glasfasad mot torget men en sluten, tung södra del, och han ritade Filmhuset på Gärdet i rå betong. Ren brutalism i betong är ändå ovanligare i Sverige än i England och Frankrike. I stället blev teglet det svenska svaret: Sigurd Lewerentz Markuskyrkan och S:t Petri i Klippan visar materialet lika ärligt som Le Corbusiers betong, och räknas ofta till brutalismen i vid mening. Miljonprogrammets betongelement hör till samma tid men är industriella snarare än skulpturala; se guiden om miljonprogrammet.

Var ska man titta vidare?

Varje stil har sin egen guide: funktionalism och brutalism. Le Corbusiers väg från den vita villan till den råa betongen, och vidare till kapellet i Ronchamp, beskrivs i guiden om Le Corbusier. Louis Kahns Salk Institute i Kalifornien visar hur fin en betongyta kan bli när formen och fogarna är noga planerade, långt från bilden av brutalismen som grå och slarvig. Den svenska efterkrigstiden finns samlad i guiden om rekordårens arkitektur.

Funkis eller brutalism

Övning

Ett hus har grå, oputsad betong där man ser brädornas ådring, kraftiga pelare och djupt skuggade loggior. Vilken stil är det?