Nordisk klassicism

Förenklad, ljus klassicism på 1920-talet – den som utomlands kallas Swedish Grace.

Efter nationalromantikens tunga tegel vände sig nordiska arkitekter till en lätt och förenklad klassicism. Förebilderna var gustaviansk arkitektur och italienska bondgårdar. Släta putsfasader, små fönster och tunna pelare gav byggnaderna en lugn, nästan drömsk värdighet.

Efter första världskriget ville nordiska arkitekter ha något lugnare än nationalromantikens tunga tegel. Många hade rest i Italien och fascinerats av enkla bondgårdar och renässanskyrkor. Den gustavianska arkitekturen fick en renässans. Stilen blev kortlivad men omtyckt; utomlands kallades den Swedish Grace efter den svenska utställningen i Paris 1925.

Det svenska 1920-talet är stilens hjärta: Asplunds stadsbibliotek och Skogskapellet, Tengboms konserthus och otaliga skolor, bostäder och kommunalhus över hela landet.