Casio F-91W: den billigaste designklassikern
Casio F-91W är en digital kvartsklocka som Casio lanserade 1989. Den har ett litet fyrkantigt hus av hartsplast, ett LCD-fönster, larm, timsignal, stoppur och kalender. Den kostar några tior, håller flera år på ett batteri och har sålts i tiotals miljoner exemplar.
Fakta
- Lanserades: 1989
- Tillverkare: Casio, Japan
- Funktioner: Larm, timsignal, stoppur, kalender och bakgrundsljus
- Material: Hartsplast med LCD-skärm
- Batteri: Cirka sju år
Casio och kvartsvågen
Casio grundades 1946 av Tadao Kashio i Tokyo, och hans bröder anslöt sig snart, och blev först känt för räknemaskiner. På 1970-talet gick företaget över till armbandsur, och kvartsdrivna digitalur blev en stor produkt. Bakgrunden är den teknik som Seiko Astron inledde; läs mer i guiden om kvartskrisen och jämför med Swatch, som svarade från Schweiz. Företagets första digitala armbandsur, Casiotron, kom 1974, och därefter utvecklade Casio klockor som tålde stötar och väder, bland annat G-Shock från 1983, vilket gav märket ett rykte för robusthet.
F-91W lanserades 1989 som en enkel, robust klocka för vardagsbruk. Casio F-91W är i dag en av världens mest sålda klockor och tillverkas fortfarande i stort sett oförändrad.
Formen
Huset är ett litet rundat fyrkantigt hölje i hartsplast, i svart eller grått, med ett armband av samma material. Displayen visar tiden i stora siffror och har fyra knappar på sidorna, tre för funktioner och en för bakgrundsljus. Allt är funktionellt: inga ornament, inga utsmyckningar, ingen märkesdekor utöver namnet och modellnumret. Skärmen har mörka siffror på ljusgrå botten och visar tid, datum och veckodag samtidigt. Färgen är neutral, så att klockan passar till både arbetskläder och finare plagg, och dess platta, lätta form gör att man knappt märker den på handleden.
Det är den extrema enkelheten som gör den intressant. Den är utan sidoprydnader och utan färg, och den har i princip samma form sedan 1989. Därför diskuteras den ofta som ett exempel på anonym design, formgivning som inte försöker synas. Jämför med Dieter Rams princip att god design är så lite design som möjligt, i guiden om Dieter Rams.
Funktionerna
Trots priset har klockan allt man behöver: ett dagligt larm, en timsignal som piper varje hel timme, ett stoppur med hundradelssekunder och en kalender som själv hanterar månader och veckodagar. En liten lysdiod, bakgrundsljuset, tänds på en knapp. Klockan tål stänk men inte dykning, och batteriet håller omkring sju år. Larmet är ett kort pip varje morgon vid den inställda tiden, och timsignalen kan stängas av om den stör.
Billigheten bygger på stor volym. Samma urverk, kallat modul, tillverkas i enorma serier. En vanlig version kostar ofta bara ett par tior, vilket gör den till ett av de mest prisvärda föremål du kan köpa. Den når därför alla grupper, från skolbarn till samlare.
Anonymt och eftertraktat
Under 2000-talet har F-91W fått en kulturell status. Den bärs av formgivare, konstnärer och modefolk som en ironisk kontrast till dyra luxurur som Cartier Tank eller Max Bills klocka. Den har blivit en symbol för nutidens uppskattning av det vardagliga.
Samtidigt är klockan inte perfekt. Skärmen är liten, plasten kan repas och remmen slits. Men det är just kompromissen mellan pris, funktion och hållbarhet som gör den till en klassiker: en klocka som aldrig försöker vara något annat än det den är. Den som vill förstå vad en bra produkt är kan börja med att fråga sig vad som skulle kunna tas bort från F-91W, och svaret blir snabbt: nästan ingenting.
Så känner du igen den
- Litet fyrkantigt hus av hartsplast
- LCD-skärm med stora siffror
- Fyra knappar på sidorna
- Larm, timsignal och stoppur
- Namn och modellnummer F-91W på framsidan
- Nästan oförändrad sedan 1989
Övning
Varför diskuteras Casio F-91W ofta som designklassiker?
- För att den är tillverkad av guld
- För att den är extremt enkel, billig och nästan oförändrad
- För att den ritades av en berömd arkitekt