Stolens delar: sarg, ryggbricka, spjälor och framben
En stol består av ett underrede och en rygg. Underredet har fyra ben, en sarg – ramen under sitsen – och ofta slåar som binder ihop benen nära golvet. Ryggen bärs av ryggstolparna, som fortsätter ned som bakben, och har ett krön överst och en ryggbricka eller spjälor i mitten. Delarnas former skiftar med stilarna, och därför används namnen när man beskriver och daterar stolar.
Fakta
- Sarg: Ramen under sitsen som binder ihop benen
- Slå: Tvärslå mellan benen nära golvet
- Krön: Den översta delen av ryggen
- Ryggbricka: Den breda mittdelen i ryggen
- Spjäla: Smal, rak del i ryggen
- Karm: Armstöd; en stol med karmar kallas karmstol
Underredet: ben, sarg och slåar
Benen är stolens mest daterande del. Framben och bakben är ofta olika: frambenen visas och dekoreras, bakbenen är enklare och lutar ofta bakåt för att stolen inte ska tippa. Ett kabriolben är S-svängt efter ett djurben och typiskt för rokokon, ett rakt, avsmalnande ben med räfflor hör till den gustavianska stilen och ett sabelben, som svänger bakåt som ett sabelblad, till empiren och Karl Johan-stilen.
Sargen är ramen under sitsen. Benen är tappade in i den, och den är både konstruktion och dekor: svängd och snidad i rokokon, rak med en profil eller en målad list i den gustavianska stilen. I hörnen sitter ofta hörnklossar som stagar ramen inifrån. Slåarna förbinder benen nära golvet; de är vanliga i äldre och enklare stolar men saknas ofta när benen är svängda.
Sitsen
Sitsen kan vara stoppad, flätad eller av massivt trä. En lös sits, en ram med stoppning som läggs i sargen, är vanlig på gustavianska stolar, medan en överstoppad sits är klädd över sargen och fäst med spik eller dekorspik. Flätade sitsar av rotting finns på Thonets stol nr 14, och flätade sitsar av vass, säv eller papperssnöre på enkla bondstolar.
På en pinnstol, som windsorstolen, är sitsen en tjock bräda av massivt trä, och både benen och ryggens spjälor sitter borrade direkt i den. Sitsen är ofta urholkad för att vara skönare och bär hela konstruktionen.
Ryggen: stolpar, krön, ryggbricka och spjälor
Ryggstolparna bär ryggen och är på en klassisk stol i ett stycke med bakbenen. Överst sitter krönet, den översta ryggslån, som är svängt och snidat i rokokon och rakt eller välvt i nyklassicismen. På chippendalestolen är krönet svängt som en kupidobåge, med uppåtsvängda hörn.
Mellan stolparna sitter ryggbrickan, den breda mittdelen, som ofta är genombruten. Den är vasformad i engelsk och svensk rokoko och har lyror, medaljonger eller ovaler i den gustavianska stolen. Ryggen kan också bestå av spjälor, smala, raka delar, som i pinnstolar och i Arts and Crafts-stolar med många lodräta spjälor. En stoppad, oval rygg kallas medaljongrygg och är vanlig på gustavianska stolar.
Karmar och fåtöljer
En stol med armstöd kallas karmstol. Armstöden, karmarna, bärs av karmstolpar som står på sargen eller fortsätter från frambenen, och de kan vara stoppade, ha en snidad handled eller sluta i en volut. Med hög rygg, djup sits och stoppning blir karmstolen en fåtölj, och en fransk bergère har slutna sidor under karmarna.
Fåtöljens och stolens delar heter likadant, men formen skiljer: fåtöljen av Georges Jacob från 1787 har raka, räfflade ben och en rak sarg, medan en rokokofåtölj har svängda ben och ett snidat krön. Jämför med stolarna i guiden om möbelstilar.
Stolen utan bakben
Under 1920-talet försvann de klassiska delarna. Den fribärande kragstolen står på ett enda böjt stålrör utan bakben, och sitsen bärs ut som en balkong. Ramen ersätter både ben, sarg och ryggstolpar, och sits och rygg är spända mellan rören, av duk, läder eller rotting. Läs mer i guiden om den fribärande stolen.
Ännu längre gick plaststolarna, där sits, rygg och fot gjuts i ett stycke. Delarnas gamla namn används ändå när man beskriver dem, för att det är samma funktioner som ska lösas: något att sitta på, något att luta sig mot och något som bär upp.
Titta efter
Prova att beskriva en stol uppifrån och ned: krönet, ryggbrickan eller spjälorna, ryggstolparna, sitsen, sargen, benen och slåarna. Fråga sedan för varje del om den är rak eller svängd, snidad eller slät, och om den ser ut att höra ihop med de andra. Ett rokokokrön på gustavianska ben är en övergångsstol, eller en ihopsatt stol.
Diagrammet nedan visar stolens delar framifrån och kragstolen från sidan. Fler ord för möbler står i guiden möbeltermer och i ordlistan, och hur benen och förbanden daterar stolen visar guiden hur man daterar en antik stol.
Så känner du igen den
- Krön, ryggbricka och ryggstolpar bildar ryggen
- Sargen är ramen under sitsen som binder ihop benen
- Slåarna stagar benen nära golvet
- Kabriolben: rokoko; räfflat rakt ben: gustavianskt
- Sabelben som svänger bakåt: empire och Karl Johan
- Karmstol har armstöd; kragstolen saknar bakben
Övning
Vad kallas ramen under sitsen som binder ihop stolens ben?
- Krön
- Sarg
- Spjäla
- Thonets stol nr 14
- windsorstolen
- chippendalestolen
- gustavianska stolen
- fåtöljen av Georges Jacob
- möbelstilar
- den fribärande stolen
- möbeltermer
- ordlistan
- hur man daterar en antik stol
- Möbeltermer: ordlista för den som vill känna igen möbler
- Hur daterar man en antik stol?
- Stolar alla bör känna till: från kröningsstolen till Eames
- Hur känner man igen en Chippendalestol?
- Guider