Wiener Werkstätte: konsthantverk i Wien

Wiener Werkstätte var en verkstad i Wien som grundades 1903 av Josef Hoffmann, Koloman Moser och Fritz Waerndorfer. Den formgav och tillverkade silver, smycken, möbler, textil och hela interiörer i en geometrisk, rationell stil, och verkade till 1932. Idén var att konsthantverk ska ha samma värde som fri konst.

Fakta

Idén

Wiener Werkstätte sprang ur Wiens sekession, en konstnärsgrupp från 1897 som ville bryta med den akademiska konsten. Hoffmann och Moser hade sett engelska Arts and Crafts och Charles Rennie Mackintoshs verk på sekessionens utställning i Wien 1900, och de ville göra något liknande: en verkstad där formgivare och hantverkare samarbetade och där varje föremål fick samma omsorg.

Mottot var att man skulle formge allt från byggnaden till bestick, ett Gesamtkunstwerk, ett helhetskonstverk. Verkstaden fick pengar av den rike industrimannen Fritz Waerndorfer, och Hoffmann och Moser formgav. Idén var närbesläktad med jugend men lade större vikt vid ren form än vid svepande växtlinjer.

Formerna

Hoffmanns stil i början var så fylld av rutor och kvadrater att han fick smeknamnet Quadratl-Hoffmann. Möbler, silverkärl och smycken byggde på kuben, cirkeln och raka linjer, ofta med ett perforerat mönster eller svartvit färg. Moser formgav bland annat smycken, se Koloman Moser och hans brosch, och var särskilt skicklig i grafik och glas.

Verkstaden stämplade sina föremål med monogrammet WW, ofta i en ruta, och med formgivarens initialer. Det gör det möjligt att känna igen dem. Se märket Wiener Werkstätte och epoken i databasen. Jämför gärna med den mjukare stilen hos René Lalique och Tiffany. Föremålen såldes i verkstadens egen butik i Wien och senare i filialer i bland annat New York, Zürich och Berlin.

Palais Stoclet

Verkstadens största uppdrag var Palais Stoclet i Bryssel, ett hus som Hoffmann ritade för bankiren Adolphe Stoclet 1905–1911. Allt i huset var formgivet av verkstaden: arkitekturen, möblerna, silvret, belysningen och till och med trädgården. I matsalen finns en frisen av mosaik, ritad av Gustav Klimt och utförd av verkstadens hantverkare.

Byggnaden är en av tidig modernismens viktigaste, med släta, vita marmorplattor med bronskanter. Den kontrasterar med Klimts rika, guldglänsande dekor inuti. Den visar Wiener Werkstättes dubbla ansikte, ren form och lyxig ornamentik. Hoffmann formgav också ett sanatorium i Purkersdorf utanför Wien 1904, med enkla, vita ytor och möbler som Sitzmaschine, en stol med justerbart ryggstöd. Huset visar hur långt verkstadens idéer om rena former redan nått tidigt.

Förändring och eftermäle

Moser lämnade verkstaden 1907 efter en konflikt om pengar. Efter första världskriget blev stilen friare och mer dekorativ, särskilt under Dagobert Peche, som kom 1915 och formgav silver och möbler med böljande, nästan barockt ornament. Verkstaden öppnade också en modeavdelning 1911 och gav ut färgglada textilmönster och vykort. Verkstaden gav också ut vykort, ritade av konstnärer som Oskar Kokoschka och Carl Otto Czeschka, som hjälpte till att sprida stilen och gjorde den känd bland många som aldrig besökte butiken.

Men dyra material och hantverk gjorde tillverkningen dyr, och ekonomin var ansträngd. Verkstaden gick i konkurs 1932. Dess idéer om helhet, hantverk och ren form fortsatte påverka formgivare i Europa och USA, och kan jämföras med Bauhaus, som tog ett steg vidare mot industriell massproduktion.

Så känner du igen den

Övning

Vad var Wiener Werkstättes idé?