Gesamtkunstwerk: när arkitekten ritar allt

Gesamtkunstwerk är tyska för helhetskonstverk eller allkonstverk: ett hus eller rum där arkitekturen, inredningen, möblerna, textilierna, belysningen och konsten formges som en enda helhet, ofta av samma arkitekt eller samma krets. Idealet hörde särskilt till jugend och nationalromantik kring 1900. De mest kända exemplen är Josef Hoffmanns Palais Stoclet i Bryssel, där Gustav Klimt gjorde frisen i matsalen, Charles Rennie Mackintoshs Hill House i Skottland och den finska ateljévillan Hvitträsk. Ordet finns i både arkitekturens och designens ordlista.

Fakta

Från operan till huset

Ordet blev känt genom kompositören Richard Wagner, som kring 1850 ville förena musik, diktning, scenbild och skådespel i operan till ett enda konstverk. Kring sekelskiftet 1900 flyttades idén till arkitekturen. Arkitekter och konsthantverkare i hela Europa var trötta på att 1800-talets hus fylldes med möbler i blandade stilar ur kataloger, och de ville att allt i ett hem skulle höra ihop, från fasaden till besticken.

Idén hängde ihop med Arts and Crafts-rörelsen och med jugend, som ville ge hantverket tillbaka dess värde. Ett gesamtkunstwerk kräver en beställare med pengar och tålamod, och därför är de flesta exemplen privata hus för rika och kulturintresserade familjer. Det som skiljer dem från en vanlig påkostad villa är att arkitekten bestämmer över allt, och att samma formspråk går igen i varje skala.

Bryssel: Horta och Palais Stoclet

I Hôtel Tassel i Bryssel, 1893–1894, lät Victor Horta järnpelaren i trapphallen lösas upp i slingor som fortsätter i väggmålningarna, golvets mosaik och räckenas smide. Han ritade också dörrar, handtag, lampor och möbler, så att allt hörde ihop; inredningen visas i designdelen under Hôtel Tassel.

Det mest fullständiga exemplet står också i Bryssel. Bankiren Adolphe Stoclet gav 1905 Josef Hoffmann och Wiener Werkstätte fria händer och obegränsad budget. Palais Stoclet, färdigt 1911, är en vit låda av tunna marmorplattor inramade av mörka lister i brons, och Hoffmann och hans medarbetare ritade trädgården, möblerna, mattorna, lamporna och besticken. Gustav Klimt gjorde mosaikfrisen i matsalen, med Livets träd och figurerna Förväntan och Fullbordan, i samma guld och mönster som i Kyssen. Huset är världsarv sedan 2009 och räknas som Wiener Werkstättes huvudverk; om verkstaden finns guiden Wiener Werkstätte.

Glasgow och Wien: Mackintosh och Secessionen

Förläggaren Walter Blackie lät 1902 Charles Rennie Mackintosh rita sitt hem i Helensburgh. Mackintosh studerade först familjens liv innan han ritade, och han och hustrun, konstnären Margaret Macdonald, gjorde också möbler, belysning, textilier och dekor. Hill House är grått och slutet utanpå, men inne är salongen och sovrummet vita och ljusa, med stiliserade rosor och gallermönster. I sovrummet står den höga, svarta stegryggsstolen, mer en linje i rummet än en sittplats. Rutnätet i dess rygg återkommer i husets fönster och mattor; se också interiören i designdelen.

I Wien förde Secessionen idén vidare. I Secessionsbyggnaden målade Klimt 1902 sin Beethovenfris direkt på väggarna, till en utställning där arkitektur, måleri och musik skulle mötas. Mackintosh ställde ut i Wien 1900, och hans rutnät påverkade Hoffmann. Hela kretsen beskrivs i guiden om Wien 1900.

I Norden: Hvitträsk, Sundborn och Dramaten

Hvitträsk utanför Helsingfors byggdes 1901–1903 av Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen som gemensamt hem och ritkontor. Natursten, timmer och branta spåntak möter öppna spisar, ryor, möbler och textilier som arkitekterna ritade själva, så att huset blev nationalromantikens helhetsverk; inredningen finns under Hvitträsk i designdelen, och staden i guiden om arkitektur i Helsingfors.

I Sverige är Carl och Karin Larssons Lilla Hyttnäs i Sundborn ett hem som byggdes upp under många år, med möbler som byggdes, målades om och kompletterades, snarare än ritades på en gång. Dramaten i Stockholm, färdigt 1908, blev ett offentligt allkonstverk, där flera av tidens främsta konstnärer, bland dem Carl Larsson, arbetade med utsmyckningen. Skillnaden mellan jugendens och nationalromantikens helheter förklaras i guiden jugend och nationalromantik.

Modernismen tog över idén

Gesamtkunstwerk är inget som tog slut med jugend. När Walter Gropius grundade Bauhaus 1919 var målet att förena konst, hantverk och industri i bygget; se guiden Vad är Bauhaus?. Mies van der Rohe och Lilly Reich ritade möblerna till Villa Tugendhat, och Gunnar Asplund ritade nästan allt i Stadsbiblioteket, från bord och stolar till lampor, handtag och skyltar. Skillnaden är att modernisterna ville att möblerna skulle kunna tillverkas i serie för många, inte bara för en beställare.

Titta efter när du besöker ett hus: återkommer samma mönster i fasaden, fönstren, möblerna och lamporna? Har dörrhandtagen samma former som räckena? Då har du troligen ett gesamtkunstwerk framför dig. Fler hus i samma anda finns i guiden om modernismens mest kända villor, och designens definition av ordet i designdelens ordlista.

Så känner du igen ett gesamtkunstwerk

Övning

Vilket hus är det mest kända exemplet på Wiener Werkstättes gesamtkunstwerk?