Varbergsskolan: Bergh, Kreuger och Nordström vid Västkusten

Varbergsskolan kallas de tre målarna Richard Bergh, Nils Kreuger och Karl Nordström, som bodde och arbetade i Varberg på Hallands kust under 1890-talet, tillsammans åren 1893–1896. Där lämnade de det franska friluftsmåleriet för ett förenklat, stämningsladdat landskapsmåleri med stora färgytor och tydliga konturer, påverkat av Gauguins syntetism. Det var aldrig en skola i egentlig mening, utan tre vänner med ett gemensamt mål.

Fakta

Tre opponenter flyttar till Halland

Alla tre hörde till de unga konstnärer som 1885 protesterade mot Konstakademien och året därpå bildade Konstnärsförbundet; läs mer i guiden om Opponenterna och Konstnärsförbundet. De hade studerat i Frankrike, och Kreuger och Nordström hade målat i konstnärskolonin Grez-sur-Loing, där de lärt sig friluftsmåleriet. Tillbaka i Sverige ville de skapa en ny svensk landskapskonst, byggd på egna iakttagelser av den svenska naturen.

I appens data har alla tre Varberg som verksamhetsort: Nils Kreuger från 1890, Karl Nordström från 1892 och Richard Bergh från 1893, och alla lämnade staden 1896. I Varberg kunde de arbeta i lugn, långt från huvudstadens konstbråk, nära ett landskap de uppfattade som typiskt svenskt: karga klippor, ljunghedar, stenmurar och havet. Grosshandlaren Pontus Fürstenberg i Göteborg köpte deras konst och stödde dem.

Från friluftsmåleri till syntetism

Den viktigaste impulsen kom fortfarande från Frankrike, men från ett annat håll. Paul Gauguin och hans krets i Bretagne hade utvecklat ett måleri med förenklade former, tydliga konturer och stora, sammanhållna färgfält. Man kallade det syntetism, eftersom målaren inte skulle avbilda naturen detalj för detalj utan sammanfatta, syntetisera, sina intryck. Varbergsmålarna fick kunskap om riktningen bland annat genom konstnären Ivan Aguéli. Läs mer om bakgrunden i guiden om postimpressionismen.

Med syntetismen följde ett nytt mål. I Grez hade det handlat om att fånga ljuset som det faktiskt såg ut. I Varberg handlade det om stämning: inte hur landskapet såg ut, utan hur det kändes. Skymningen och den blå timmen blev viktiga, eftersom ljuset då är svävande, färgerna dämpade och konturerna enkla.

Karl Nordström: fästningen och klipporna

Karl Nordström, född 1855 på Tjörn i Bohuslän, var den mest målmedvetne av de tre och under lång tid ordförande i Konstnärsförbundet. I Varberg målade han fästningen, klipporna och det karga halländska landskapet med förenklade, tunga former och mörka, mättade färger. Varbergs fästning från 1893, i Göteborgs konstmuseum, räknas som ett av huvudverken i svensk 1890-talskonst. Fästningen ligger tung och mörk mot en blek himmel, och formerna är förenklade till nästan platta ytor.

Nils Kreuger: hästar och låga horisonter

Nils Kreuger, född 1858 i Kalmar, hade hästar som sitt favoritmotiv. Han målade dem i hagar och på ödsliga vägar, i vårens och höstens dova ljus. I Varbergsskolans anda förenklade han landskapet till stora ytor och tydliga linjer, och han arbetade ofta i tempera, som ger en matt yta och en dämpad, harmonisk färgskala. Senare återvände han gång på gång till Öland, där de låga horisonterna, väderkvarnarna och stenmurarna passade hans sätt att bygga bilder.

Richard Bergh: stämningen som idé

Richard Bergh, född 1858, var son till landskapsmålaren Edvard Bergh, som studerat i Düsseldorf och blivit professor vid Konstakademien; läs om faderns generation i guiden om Düsseldorfskolan. Sonen blev i stället en av upprorsmakarna och en skarp skribent, som hävdade att konsten skulle uttrycka konstnärens inre och inte bara avbilda verkligheten.

Hans mest kända bild, Nordisk sommarkväll, målades kring sekelskiftet, några år efter Varbergstiden, men bär dess idéer. En man och en kvinna står tysta på en veranda inför en blank sjö i den ljusa sommarnatten. Det enda som händer är att kvällen går, och avståndet mellan de två bär lika mycket som gestalterna själva. Målningen tillhör Göteborgs konstmuseum. Bergh blev 1915 chef för Nationalmuseum.

Arvet och var du ser verken

Varbergsskolan var en kort period, men den förde in stämningsmåleriet i svensk konst. Samtidigt tog Prins Eugen och Eugène Jansson upp liknande idéer i Stockholm, och litteraturen gick åt samma håll: 1889 hade Verner von Heidenstam angripit 1880-talets grå realism och efterlyst fantasi och nationell egenart. Prins Eugens Molnet, med ett väldigt vitt moln över ett mörkt landskap, är ett av de tydligaste exemplen på den nya naturkänslan. Läs mer i appens epok Opponenterna och 1890-talet.

Den största samlingen finns på Göteborgs konstmuseum, som byggde sin samling av nordiskt sekelskiftesmåleri på Pontus Fürstenbergs gåva; se guiden Konst att se i Göteborg. Fler verk finns på Nationalmuseum i Stockholm. I Varberg kan man själv gå runt fästningen och klipporna och jämföra med bilderna. Titta efter hur målarna drar ihop landskapet till några få stora former, låter horisonten ligga lågt och väljer kvällens ljus framför middagens.

Så känner du igen den

Övning

Vilka tre målare räknas till Varbergsskolan?