ABC-staden: Vällingby och idén om grannskapet

En ABC-stad är en förort som planerats för arbete, bostad och centrum på samma plats, så att den inte bara blir en sovstad. Förebilden är Vällingby i västra Stockholm, vars centrum invigdes i november 1954 kring en ny tunnelbanestation. Idén bygger på grannskapsenheten, efterkrigstidens tanke om en överblickbar stadsdel med skola, butiker och samlingslokal inom gångavstånd, men lägger till arbetsplatserna. Orden abc-stad och grannskapsenhet finns båda i ordlistan.

Fakta

Pärlor på ett band

Stockholm växte snabbt efter andra världskriget, och bostadsbristen var svår. Staden hade länge köpt mark utanför tullarna, och när Spånga införlivades 1949 fick den stora områden att planera. Den första tunnelbanelinjen öppnade 1950, och en ny generalplan, utarbetad under stadsplanedirektören Sven Markelius, ordnade de nya förorterna som pärlor på ett band längs banorna.

Varje grupp av förorter skulle få ett centrum vid stationen. Närmast stationen skulle de höga husen ligga, sedan lägre lamellhus och längst ut radhus och villor, så att tätheten avtog ju längre från spåren man kom. Bilarna skulle ledas runt bostadsområdena, och gångvägar och tunnlar skulle göra att barn kunde gå till skolan utan att korsa en gata.

Från grannskap till ABC

Grannskapstanken kom från England och USA. Staden skulle delas i överblickbara enheter med eget centrum, skola och service, som ett motmedel mot storstadens anonymitet. I Sverige blev den ett ideal för hela folkhemmet, och Årsta centrum, invigt 1953, var ett tidigt grannskapscentrum med teater, bibliotek och medborgarhus kring ett torg.

Vällingby skulle gå ett steg längre. Förorten skulle också erbjuda arbetsplatser, så att människor inte behövde pendla till innerstaden. A:et var lika viktigt som B och C. I Råcksta, intill Vällingby, byggde Vattenfall sitt huvudkontor, en viktig del av arbetsplatsidén. Det är detta som skiljer en ABC-stad från en vanlig förort: den är tänkt som en hel liten stad.

Vällingby centrum

Vällingby centrum ritades av arkitektkontoret Backström & Reinius för Svenska Bostäder och byggdes 1950–1954 ovanpå tunnelbanan, så att man kommer upp direkt i centrum. Torget är ett bilfritt gångstråk, och stenläggningen är lagd i ett mönster av cirklar och kurvor som gör ytan levande och visar var man ska gå. Runt torget låg butiker, bank, bibliotek, samlingslokaler och biografen Fontänen, med lekfulla detaljer, neonskyltar och starka färger. Kyrkan, ritad av Peter Celsing, ligger en bit bort.

Invigningen i november 1954 blev en händelse. Arkitekter, planerare och politiker från hela världen kom för att se den svenska modellen, och förorten fick stor uppmärksamhet i internationella tidskrifter.

Fungerade det?

Bara delvis. De flesta som bodde i Vällingby arbetade någon annanstans, och de som arbetade där bodde ofta i andra stadsdelar, så pendlingen blev ändå stor. Erfarenheterna användes i nästa stora förort, Farsta, invigd 1960, som i högre grad byggdes för bilen med stora parkeringar. Under 1960- och 70-talen ersattes grannskapets måttliga skala av miljonprogrammets stora områden, men idén om ett centrum vid stationen och trafik skild från fotgängare levde kvar; se guiden om miljonprogrammet.

Som stadsplan blev Vällingby ändå en förebild. Centrumet förnyades på 2000-talet och delar täcktes med glastak, men torgets mönster och de gamla skyltarna bevarades. I dag räknas Vällingby som en kulturmiljö av riksintresse och en av de bästa svenska förorterna från efterkrigstiden.

Två sätt att bygga en hel stad

Samtidigt som Vällingby planerades byggde Le Corbusier Unité d'habitation i Marseille, 1947–1952, med samma mål men omvänd metod. Där samlades bostäder, butiker, hotell, förskola och gym i ett enda bostadsblock för 1 600 personer, en vertikal stad på pelare. Vällingby sprider i stället ut staden i landskapet, med låga hus i park och ett torg i mitten. Båda försökte ge vardagen allt den behövde inom gångavstånd.

Titta efter ABC-stadens spår i din egen stad: ett samlat torg vid stationen, höga punkthus närmast och lägre hus längre ut, gångvägar på broar och i tunnlar och en stadsplan som följer terrängen. Perioden beskrivs under rekordåren och i guiden om rekordårens arkitektur, och stadsplaneringens längre historia, från romarnas rutnät till trädgårdsstaden, i guiden om stadsplanering genom historien.

Så känner du igen en ABC-stad

Övning

Vad står bokstäverna i ABC-stad för?