Stadsplanering genom historien: rutnät, boulevarder och trädgårdsstäder

Stadsplanering är konsten att forma städers gator, torg, kvarter och grönområden. Sedan antiken har man planerat städer med rutnät, murar, boulevarder eller trädgårdar, och planen avslöjar vilka idéer och vilken makt som låg bakom: handel, försvar, ordning eller ett ideal om hur människor ska leva.

Fakta

Rutnätet och romarna

De äldsta städerna växte fram utan plan, med krokiga gator runt ett torg eller en helgedom. Men redan på 400-talet f.Kr. planerade den grekiske arkitekten Hippodamos från Miletos städer med ett rätvinkligt rutnät, där gator delade staden i jämnstora kvarter. Rutnätet var rationellt, lätt att mäta upp och tillät att man delade ut tomter rättvist.

Romarna tog upp tanken. Deras läger och kolonistäder, castra, hade två huvudgator som korsades i mitten, cardo och decumanus, med forum vid korsningen. Stora offentliga byggnader som Colosseum och akvedukter, torg och termer gjorde staden till ett system; läs mer i guiden om romersk arkitektur. Epoken beskrivs under antiken.

Medeltida städer och renässansens idealstad

Medeltidens städer växte organiskt, ofta innanför murar, med smala gator som följde terrängen och ett torg med kyrka och rådhus i mitten. Det kan ge livfulla och intima miljöer. Många nordiska städer, som Visby och Stockholms Gamla stan, bär ännu spår av sin medeltida plan. Se medeltiden.

Under renässansen drömde man om idealstäder som speglade matematisk ordning. Palmanova i Italien, grundad 1593, är en stjärnformad befästning med nio hörn och gator som strålar ut från ett sexkantigt torg. Perspektivet, som ledde ögat mot en fjärran punkt, blev ett planeringsverktyg; läs om det i guiden om centralperspektiv.

Barockens axlar och 1800-talets boulevarder

Barocken planerade i stor skala med axlar, rondeller och torg som skulle imponera. Påve Sixtus V lät omkring 1585–1590 dra raka gator mellan Roms kyrkor för att underlätta pilgrimernas vandring. Versailles av Louis Le Vau och trädgårdsarkitekten André Le Nôtre visade makt i form av oändliga alléer som strålade ut från kungens sovrum.

På 1800-talet växte städerna kraftigt med industrin. Baron Haussmann byggde om Paris 1853–1870 med breda boulevarder, parker och enhetliga fasader, delvis för att förbättra hygien och trafik, delvis för att kunna kontrollera upplopp. Ildefons Cerdà ritade Barcelonas rutnät, Eixample, 1859, med avfasade hörn, och i Wien byggdes Ringstrasse på de gamla vallarna från 1857.

Trädgårdsstaden, funktionalismen och Vällingby

Som reaktion mot trånga, smutsiga industristäder föreslog Ebenezer Howard 1898 trädgårdsstaden: små städer med bostäder, arbetsplatser och grönska. Letchworth i England, grundad 1903, blev den första. Le Corbusier gick åt andra hållet och föreslog höghus i parker, med strikt uppdelning av bostad, arbete, rekreation och trafik; se Unité och guiden om funktionalism. Svenskarna visade tidigt idén på Stockholmsutställningen 1930.

Vällingby i Stockholm, planerat av Sven Markelius och invigt 1954, blev en förebild: en ABC-stad med arbete, bostad och centrum, förbunden med tunnelbana. Miljonprogrammet 1965–1974 byggde en miljon bostäder i Sverige men fick kritik för storskalighet. Brasília, ritad av Lúcio Costa med Oscar Niemeyer och invigd 1960, visar den moderna idéstaden i flygplansform. Epoken finns under modernismen.

Så känner du igen den

Övning

Vem föreslog trädgårdsstaden 1898?