Romersk arkitektur – bågar, betong och kupoler

Romersk arkitektur, från omkring 200 f.Kr. till 300-talet e.Kr., byggde vidare på grekernas kolonnordningar men lade till bågen, valvet, kupolen och betongen. Det gjorde det möjligt att bygga stora inomhusrum, broar, akvedukter och arenor. Pantheon och Colosseum i Rom är de mest kända exemplen.

Fakta

Bågen och betongen

Grekerna byggde med kolonner och bjälkar, men romarna utnyttjade bågen fullt ut. En båge av kilformade stenar leder tyngden ner i pelarna och kan spänna mycket längre än en stenbalk. Ställer man bågar i rad får man en arkad, förlänger man en båge får man ett tunnvalv, och låter man två tunnvalv korsa varandra får man ett kryssvalv.

Den andra stora uppfinningen var romersk betong, opus caementicium. Kalkbruk blandat med vulkanisk aska, pozzolana, och stenkross gav ett material som härdade även under vatten och kunde gjutas i nästan vilken form som helst. Utanpå kläddes betongen ofta med tegel, marmor eller puts. Läs mer om bågar och valv.

Pantheon

Pantheon i Rom byggdes om i sin nuvarande form under kejsar Hadrianus på 100-talet e.Kr. Bakom en tempelfront med korintiska kolonner ligger en rund sal täckt av en kupol med drygt 43 meters diameter, lika stor som rummets höjd, så att ett klot skulle få plats exakt därinne.

Kupolen är gjuten i betong som blir lättare uppåt, med tyngre stenkross längst ner och lätt pimpsten högst upp. I mitten finns en öppning, oculus, som är rummets enda ljuskälla. Pantheons kupol är fortfarande världens största av oarmerad betong, och byggnaden har varit förebild för otaliga kyrkor, museer och bibliotek.

Colosseum och de offentliga byggnaderna

Colosseum invigdes år 80 e.Kr. och kunde ta emot omkring 50 000 åskådare. Fasaden består av tre våningar arkader med halvkolonner i olika ordningar och en fjärde våning med pilastrar. Under arenan fanns gångar, burar och hissar för djur och gladiatorer.

Romarna byggde en rad nya typer av offentliga byggnader. Basilikan var en stor hall för handel och rättskipning, som senare blev förebild för de kristna kyrkorna. Termerna, som Caracallas termer, var badanläggningar med varma och kalla bad under väldiga valv. Konstantinbågen och Trajanus kolonn firade kejsarnas segrar.

Ingenjörskonsten

Akvedukterna förde vatten till städerna med ett jämnt fall över långa sträckor. Pont du Gard i södra Frankrike, från första århundradet e.Kr., är omkring 49 meter hög i tre våningar av bågar, och akvedukten i Segovia i Spanien är byggd av huggna granitblock utan murbruk.

Lika viktiga var vägarna, broarna, hamnarna och stadsplanerna. Många europeiska städer har fortfarande kvar sitt romerska rutnät av gator. Porta Nigra i Trier är en välbevarad stadsport från 100-talet. Romarna byggde för att hålla, och det märks.

Arvet efter Rom

Vitruvius skrev att en byggnad ska ha tre egenskaper: hållbarhet, användbarhet och skönhet. Hans bok återupptäcktes under renässansen, och sedan dess har romersk arkitektur varit en ständig källa. Renässansens kupoler, barockens kyrkor, nyklassicismens museer och 1800-talets järnvägsstationer bygger alla på romerska förebilder.

Även i Sverige finns romerska former överallt: tempelfronter på kyrkor och museer, kupoler och triumfbågar. Läs mer om den romerska stilen, om kolonnordningarna och i guiderna om renässansens och nyklassicismens arkitektur.

Så känner du igen den

Övning

Vilket material gjorde det möjligt att bygga Pantheons väldiga kupol?