Världens högsta byggnader genom historien
Cheopspyramiden i Giza, omkring 146 meter hög när den byggdes för 4 500 år sedan, var världens högsta byggnad i nästan fyratusen år. Sedan tog medeltidens katedraler över med sina spiror, och Kölns domkyrka var högst 1880–1884 med 157 meter. Järnet och stålet gav Eiffeltornet, 300 meter 1889, och skyskraporna i New York, där Empire State Building nådde 381 meter 1931. Sedan 2010 är Burj Khalifa i Dubai högst, med 828 meter. Diagrammet nedanför visar dem i samma skala, med en människa som mått.
Fakta
- Cheopspyramiden: Omkring 2560 f.Kr., 146,6 meter som ny
- Kölns domkyrka: 157 meter, världens högsta byggnad 1880–1884
- Eiffeltornet: 300 meter 1889; högsta byggnadsverket till 1930
- Empire State Building: 381 meter 1931, 443 meter med masten
- Burj Khalifa: 828 meter, högst sedan 2010
- Sverige: Stadshusets torn 106 meter 1923; Turning Torso 190 meter 2005
Vad räknas som högst?
Frågan om världens högsta byggnad låter enkel, men svaret beror på vad som räknas. En byggnad är något man kan vara i, medan torn, master och obelisker är byggnadsverk. Spiror räknas oftast med i en byggnads höjd, eftersom de hör till arkitekturen, men antenner och master på taket räknas inte. Därför står Empire State Building med 381 meter och inte med de 443 meter som masten når, och därför ritas masterna streckade i diagrammet nedanför.
Höjd är inte heller samma sak som storlek. Pantheon i Rom är bara omkring 43 meter högt, men kupolen var i mer än tusen år världens största. Hagia Sofia når omkring 55 meter till kupolens topp och var i nästan tusen år världens största kyrka. Höjdrekorden handlar om hur högt man kan nå, rumsrekorden om hur stort man kan välva.
Pyramiden och katedralerna
Cheopspyramiden byggdes omkring 2560 f.Kr. och var 146,6 meter hög som ny. I dag är den omkring 138,5 meter, eftersom den yttre beklädnaden av slät kalksten och toppen har försvunnit. En pyramid kan bli så hög för att den nästan bara är massa: varje sten vilar på stenar under, och formen smalnar av uppåt. Den förblev högst i nästan fyratusen år.
Först medeltidens katedraler gick förbi. Strävsystemet, som guiden om strävpelare och strävbågar förklarar, gjorde det möjligt att bygga höga och lätta stenskelett, och på dem sattes spiror. Enligt de flesta beräkningar passerade katedralen i Lincoln i England pyramiden på 1300-talet, men dess träspira blåste ner 1548. Efter flera ras och nya spiror innehade katedralen i Strasbourg rekordet med sitt 142 meter höga torn från 1600-talet till 1870-talet. I England står fortfarande spiran på katedralen i Salisbury, 123 meter, från 1300-talet.
Kölns domkyrka påbörjades 1248 men fullbordades först 1880, efter de medeltida ritningarna, och tvillingtornen på 157 meter gjorde den till världens högsta byggnad i fyra år. År 1890 fick domkyrkan i Ulm sitt västtorn på 161,5 meter, som fortfarande är världens högsta kyrktorn. De mest kända katedralerna jämförs i guiden om de mest kända gotiska katedralerna.
Järn, stål och hissar
Washingtonmonumentet i USA:s huvudstad, en obelisk av sten på omkring 169 meter, blev färdigt 1884 och gick förbi Köln. Men stenens tid som höjdmaterial var över. Till världsutställningen i Paris 1889 byggde Gustave Eiffels företag ett torn av omkring 18 000 järndelar, hopnitade till ett gallerverk som ger vinden litet motstånd. Eiffeltornet var 300 meter högt och förblev världens högsta byggnadsverk i fyrtio år.
För att människor skulle kunna bo och arbeta så högt behövdes mer än ett starkt material. Det behövdes en stomme av stål som bär hela huset, så att väggarna inte måste bli tjocka nedtill, och hissar som är säkra. Elisha Otis visade 1854 en hiss med säkerhetsbroms, och i Chicago byggdes på 1880-talet de första skyskraporna med stålskelett. Hur stommen tar över från den bärande muren visar ritningen i grunderna om material, och hela utvecklingen beskrivs i guiden om skyskrapans historia.
I New York tävlade byggherrarna om höjden kring 1930. Chrysler Building nådde 319 meter 1930 och gick förbi Eiffeltornet, och året därpå blev Empire State Building klar med 381 meter. Den förblev världens högsta byggnad i nästan fyrtio år. Staden berättas i guiden om arkitektur i New York.
Från Chicago till Dubai
Efter 1970 flyttade rekordet först till World Trade Center i New York och Sears Tower i Chicago, och sedan till Asien: Petronas Towers i Kuala Lumpur 1998 och Taipei 101 år 2004. Burj Khalifa i Dubai, färdig 2010, är 828 meter, mer än dubbelt så hög som Empire State Building. Den bärs av en kärna av armerad betong med tre vingar som stöttar varandra, och tornet blir smalare i steg uppåt så att vinden inte kan få ett jämnt grepp om det.
De höga husen har alltid varit tecken på makt och ambition: faraonernas, kyrkans, städernas och företagens. Tekniken har avgjort hur högt man kunnat nå, men viljan att synas har avgjort att man försökt.
Höga hus i Sverige
Sverige har få riktigt höga byggnader. Länge var kyrktornen högst: Uppsala domkyrka fick sina höga spiror på 1880-talet och är fortfarande Nordens största kyrka. Stockholms stadshus, invigt 1923, har ett torn på 106 meter, krönt av de tre kronorna, och det står med i diagrammet nedanför.
Efter kriget kom Hötorgsskraporna i Stockholm, fem kontorshus i rad från 1950- och 60-talen. Turning Torso i Malmö, ritad av Santiago Calatrava och klar 2005, var med 190 meter Skandinaviens högsta byggnad när den stod färdig, och den har sedan passerats av Karlatornet i Göteborg. Var byggnaderna i den här guiden ligger visar kartan nedanför.
Rekorden i ordning
- Omkring 2560 f.Kr.: Cheopspyramiden, 146,6 meter
- 1300-talet: katedralen i Lincoln passerar pyramiden med sin spira
- 1880: Kölns domkyrka, 157 meter
- 1884: Washingtonmonumentet, omkring 169 meter
- 1889: Eiffeltornet, 300 meter
- 1930: Chrysler Building, 319 meter
- 1931: Empire State Building, 381 meter
- 2010: Burj Khalifa, 828 meter
Övning
Vilken byggnad var världens högsta i nästan fyratusen år?
- Pantheon i Rom
- Kölns domkyrka
- Cheopspyramiden
- Kölns domkyrka
- Eiffeltornet
- Pantheon
- Hagia Sofia
- strävpelare och strävbågar
- katedralen i Salisbury
- de mest kända gotiska katedralerna
- material
- skyskrapans historia
- arkitektur i New York
- Uppsala domkyrka
- Stockholms stadshus
- Hötorgsskraporna
- Turning Torso
- Skyskrapans historia: från Chicago till Burj Khalifa
- De mest kända gotiska katedralerna – och vad som gör dem speciella
- Arkitektur i New York: broar, skyskrapor och Guggenheim
- Strävpelare och strävbåge: så fungerar gotikens strävsystem
- Guider