Futurismen: fart, maskiner och Marinettis manifest

Futurismen är en italiensk konströrelse som tog form 1909 och hyllade fart, teknik, storstad och förändring. Konstnärerna ville bryta med det förflutna, och de försökte skildra rörelse och tid på bild med överlappande former, linjer och splittrat ljus.

Fakta

Ett manifest på förstasidan

Futurismen började inte med en målning utan med en text. Den italienske poeten Filippo Tommaso Marinetti publicerade den 20 februari 1909 sitt Futuristiska manifest på förstasidan av den franska tidningen Le Figaro. Där hävdade han att en rytande racerbil är vackrare än Nike från Samothrake, en direkt provokation mot museernas och antikens auktoritet. Han ville riva bibliotek och museer och fira fart, våld och ungdom.

Manifestet var också en slags reklamkampanj. Marinetti förstod att uppmärksamhet var ett vapen, och rörelsen spreds genom fler manifest, högljudda uppläsningar och kvällar med scenframträdanden som ofta slutade i slagsmål. Därmed var futurismen ett tidigt exempel på hur avantgardet kunde använda medierna; läs mer under avantgardet.

Rörelse på duken

1910 skrev målarna Umberto Boccioni, Carlo Carrà, Luigi Russolo, Giacomo Balla och Gino Severini ett eget manifest för målarkonsten. De ville fånga rörelsen i stället för att frysa ett ögonblick. En galopperande häst har inte fyra ben utan tjugo, skrev de. I Umberto Boccionis målningar och skulpturer, som den bronsskulptur han kallade Rymdens kontinuerliga former från 1913, flyter kroppen ihop med luften omkring sig. Verken visades 1912 på galleriet Bernheim-Jeune i Paris och därefter i London, och utställningen gjorde futurismen känd för en bred internationell publik.

Balla målade en hund i koppel vars ben och svans är upprepade i rörelse, och han undersökte hur ljus och fart kunde bli ett slags rytm. Futuristerna lånade tekniker från kubismen och från fotografiets seriebilder. Marcel Duchamp och Robert Delaunay i Paris lekte med liknande tankar om rörelse och färg, men utan futuristernas politiska tonfall.

Mer än målning

Futurismen gällde allt. Luigi Russolo byggde bullerinstrument och skrev 1913 manifestet Bullrets konst, en föregångare till elektronisk musik. Arkitekten Antonio Sant’Elia ritade 1914 visionära skisser till en ny stad av skyskrapor, hissar och tunnlar, men han stupade i första världskriget 1916, samma år som Boccioni dog efter att ha ramlat från en häst under militärtjänst. Marinetti gav 1932 till och med ut en futuristisk kokbok, som ville förnya måltiden på samma sätt som konsten.

Rörelsen satte också spår i grafisk formgivning, affischer, mode, teater och film; se affischerna i designdelen. I Ryssland växte en parallell rörelse, kubofuturismen, där Kazimir Malevitj tog stegen mot den rent abstrakta konsten. Dess intresse för det rationella och maskinella ekar i arkitekturens funktionalism.

Politiken och slutet

Futurismen är komplicerad att uppskatta. Dess manifest hyllade kriget som ”världens enda hygien”, och många futurister gick i krig 1915 av övertygelse. Marinetti blev senare anhängare av Mussolinis fascism, och den andra vågen av futurism på 1920- och 1930-talen, kallad aeropittura, hyllade flygning och regimen. Det har gjort att rörelsen blivit omstridd även när konsten är fascinerande.

Efter första världskriget bleknade rörelsens kraft, men många av dess idéer levde vidare i dadaismen, konstruktivismen och Bauhaus. Dess ideal om fart och teknik finns kvar i reklam och design än i dag. Läs mer om rörelsens plats under den italienska futurismen och i guiden om modernismen.

Så känner du igen den

Övning

Vilken tidning publicerade Marinettis futuristiska manifest 1909?