Skolan i Aten: personerna i Rafaels fresk – vem är vem?

Personerna i Skolan i Aten är antikens filosofer och vetenskapsmän, samlade av Rafael i en fresk i Vatikanen från 1509–1511. I mitten står Platon, som pekar uppåt, och Aristoteles, som håller handen mot jorden. Runt dem finns bland andra Sokrates, Diogenes, Pythagoras, Herakleitos, Euklides och Ptolemaios. Bara Platon och Aristoteles är säkert identifierade; för de andra bygger namnen på tradition och tolkning.

Fakta

Rummet och uppdraget

Påven Julius II lät 1508 den unge Rafael måla om en rad rum i Vatikanpalatset. Stanza della Segnatura var troligen påvens bibliotek, och väggarna fick fresker om kunskapens områden: teologi, filosofi, poesi och rätt. Skolan i Aten står för filosofin, mittemot en fresk om nattvardens sakrament som brukar kallas Disputa. Tron och förnuftet står alltså ansikte mot ansikte i samma rum.

Samtidigt målade Michelangelo Sixtinska kapellets tak några rum bort, och arkitekten Bramante arbetade med planerna för den nya Peterskyrkan. Namnet Skolan i Aten är inte Rafaels eget; fresken har fått det i efterhand.

Mitten: Platon och Aristoteles

Under den mittersta valvbågen kommer två män gående mot oss. Till vänster står Platon, äldre och skäggig, i rött och violett. Han pekar uppåt mot idéernas värld och bär sin dialog Timaios, om världens skapelse. Hans drag har ofta sagts vara Leonardo da Vincis, men det är en tolkning, inte ett faktum.

Bredvid honom går hans elev Aristoteles i blått och brunt, med handen vågrätt ut över marken, och han bär sin Etik. Gesterna sammanfattar två sätt att söka kunskap: i det eviga och oföränderliga, eller i den värld man kan iaktta. Perspektivets alla linjer, i golvet och valven, möts mellan deras huvuden. Det är centralperspektivet som för blicken till samtalet.

Vänster sida: Sokrates och Pythagoras

Till vänster om Platon vänder sig Sokrates, i olivgrön mantel och med sin karakteristiska trubbiga profil, mot en grupp unga män och räknar sina argument på fingrarna. Bland åhörarna finns en ung man i rustning som brukar tolkas som Alkibiades eller Alexander den store.

Längst ned till vänster sitter Pythagoras och skriver i en bok, medan en pojke håller fram en tavla med ett diagram över tonernas förhållanden, hans lära om harmonin. Mannen med vinlöv i håret strax intill brukar kallas Epikuros. En del tolkare har sett en kvinna i vitt som Hypatia, matematikern från Alexandria, men identifieringen är osäker.

Trappan och förgrunden: Diogenes och Herakleitos

På trappan ligger en halvnaken man utslängd med sin skål, likgiltig för allt omkring honom. Det är Diogenes, den kyniske filosofen som enligt legenden levde i en tunna och föraktade all rikedom. Han har ett helt trappsteg för sig själv, som för att visa hur han ställde sig utanför samhället.

I förgrunden sitter en grubblande man ensam, lutad mot ett stenblock och med en penna i handen. Han kallas Herakleitos och har Michelangelos drag. Figuren finns inte med på Rafaels kartong, det stora förarbetet i Milano, och lades troligen till sent. Kanske hade Rafael sett det första avsnittet av Sixtinska kapellets tak, som visades 1511, och ville hylla sin rival.

Höger sida: Euklides, Ptolemaios och Rafael själv

Nere till höger böjer sig en man med en passare över en tavla, omgiven av ivriga elever. Han brukar kallas Euklides, geometrins fader, ibland Arkimedes, och enligt Vasari har han arkitekten Bramantes drag. Bakom honom står Ptolemaios med ryggen mot oss och jordgloben i handen; kronan har han fått för att han förr förväxlades med Egyptens kungar. Mittemot håller en skäggig man en himmelsglob, ofta tolkad som Zarathustra.

Längst till höger, nästan i kanten, tittar en ung man i svart basker ut mot oss. Det är Rafaels självporträtt, en signatur i form av ett ansikte. Mannen bredvid har tolkats som en annan målare, kanske Sodoma eller Perugino. I nischerna i väggarna står statyer av Apollon med lyran och Athena med skölden, konstens och visdomens gudar.

Rummets andra väggar och tekniken

Skolan i Aten ska ses tillsammans med rummets övriga fresker. Mittemot finns Disputa, där kyrkofäder och teologer samlas kring nattvardens bröd under en himmel med Kristus och helgonen. På den ena kortväggen visar Parnassen Apollon bland muserna och poeterna, bland dem Homeros, Dante och Sapfo. På den andra står dygderna och rättens grundare. Tillsammans bildar väggarna en karta över all mänsklig kunskap, där filosofin och teologin står i jämvikt.

Rafael målade fresken i våt kalkputs, en bit i taget. Varje dags arbete, en giornata, måste målas innan putsen torkade, och skarvarna mellan dagsverkena går ibland att se i ljuset. Figurerna överfördes från kartonger i full skala; därför är förarbetet i Milano så viktigt för att förstå hur bilden växte fram. Tekniken förklaras i guiden om fresk, tempera och olja.

Peka själv

I schemabilden nedan kan du peka på filosoferna och se vem som är vem, och sedan testa dig själv. Samma bild finns i Se på konst bland målningarna att se på i detalj. Perspektivet förklaras i avsnittet om perspektiv och i guiden om centralperspektiv. Om Platons och Aristoteles syn på konsten kan du läsa i estetikens kapitel om grekerna, och om tiden i guiden Vad är renässansen?. Michelangelos tak, som Rafael kanske hyllade, finns i appen som Adams skapelse.

Vem är vem

Övning

Vem i Skolan i Aten pekar uppåt mot himlen?