Gotik eller nygotik? Nygotikens kännetecken

Nygotik är 1800-talets återupplivning av medeltidens gotik, med sin storhetstid ungefär 1830–1900. Nygotikens kännetecken är att allt är regelbundet och fullbordat: likformig, ofta maskinhuggen dekor, raka fogar, industritegel, gjutjärn och stora glasrutor, och ofta en byggnadstyp som inte fanns på medeltiden, som ett parlament, en järnvägsstation eller ett universitet. Den äkta gotiken, ungefär 1140–1520, byggdes för hand under generationer och bär spår av det: ombyggnader, stilskiften och delar som aldrig blev färdiga.

Fakta

Samma former, sexhundra år emellan

Gotiken föddes när abbot Suger lät bygga om koret i Saint-Denis norr om Paris, invigt 1144. Spetsbågen, kryssribbvalvet och strävbågen sattes där samman till ett system som gjorde väggarna höga och lätta, och under de följande hundra åren byggdes katedralerna i Chartres, Paris och Amiens. Hur delarna samverkar visar katedralritningen i grunderna, och hur bygget gick till förklarar guiden om hur en gotisk katedral byggdes.

Efter renässansen sågs gotiken länge som barbarisk; ordet kommer från goterna och var först ett skällsord. I England levde den ändå kvar i kyrkor och college, och vid 1700-talets mitt började rika amatörer bygga lustslott med spetsbågar för stämningens skull. Den stora vågen kom efter 1830. Augustus Pugin hävdade i boken Contrasts (1836) att gotiken var den enda ärliga kristna arkitekturen, och samtidigt växte intresset för den egna nationens medeltid i hela Europa. Nygotiken blev en del av historicismen, 1800-talets bruk av äldre stilar.

Fem sätt att se skillnaden

Det första är regelbundenheten. En medeltida katedral byggdes under så lång tid att stilen hann ändras. Chartres två västtorn är ett bra exempel: det södra är enkelt och från 1100-talet, det norra fick sin spetsiga, rikt genombrutna spira först i början av 1500-talet. Nygotiska byggnader är oftast ritade av en arkitekt och uppförda på några årtionden, så att varje fiale, krabba och fönsterkrona är lik den andra.

Det andra är materialet och utförandet. Medeltidens sten är handhuggen och fogarna ojämna, och teglet i den nordiska tegelgotiken är handslaget och varierar i färg. Nygotiken använder ofta maskinsågad sten, fabrikstegel, gjutjärn och cement. Riddarholmskyrkans genombrutna spira i Stockholm, rest på 1840-talet efter en brand, är av gjutjärn: formen är gotisk, materialet industrins.

Det tredje är byggnadens uppgift. Medeltiden byggde gotiskt främst för kyrkan. Ser du spetsbågar på en järnvägsstation, ett parlament, ett museum eller en fabrik är byggnaden från 1800-talet. Det fjärde är fönstren: stora, hela glasrutor och fönster som går att öppna hör inte medeltiden till. Det femte är skicket. Sten som vittrat i sexhundra år ser annorlunda ut än sten som huggits för 150 år sedan, även om båda har restaurerats.

Köln, Uppsala och Notre-Dame: medeltid fullbordad på 1800-talet

Gränsen är inte alltid skarp. Kölns domkyrka påbörjades 1248, men bygget avstannade på 1500-talet med ett halvfärdigt sydtorn som en byggkran stod på i flera hundra år. När medeltida fasadritningar kommit fram återupptogs arbetet 1842, och kyrkan stod färdig 1880. Tornen, 157 meter höga, är alltså 1800-talets verk efter en medeltida plan. Köln är i dag både Tysklands mest kända gotiska kyrka och ett av nygotikens största projekt.

Samma sak gäller många restaureringar. Helgo Zettervall gav Uppsala domkyrka dess höga tornspiror vid restaureringen 1885–1893, och i Paris ritade Eugène Viollet-le-Duc den spira på Notre-Dame som brann 2019 och som sedan har byggts upp igen efter hans ritning. Han kompletterade också skulpturer och detaljer där han tyckte att medeltiden borde ha haft dem. När du ser en välbevarad katedral är det därför klokt att fråga vilka delar som är restaurerade.

Nygotikens stora byggnader

Det mest kända nygotiska verket är Westminsterpalatset i London, det brittiska parlamentet, byggt 1840–1870 efter branden 1834 av Charles Barry med Pugin som ansvarig för detaljerna. Gotiken skulle visa att parlamentet hade medeltida rötter. Planen är ändå symmetrisk och klassiskt ordnad; det är dekoren som är gotisk. På samma sätt fick järnvägen ett gotiskt palats i St Pancras, där George Gilbert Scott ritade hotellet framför en perronghall av järn och glas.

I Budapest byggdes parlamentet 1885–1904 med Westminster som förebild, och i Sverige blev nygotiken vanlig i stadskyrkor och landsortskyrkor under 1800-talets andra hälft. Stilen höll i sig längst i kyrkor och universitet: i USA byggdes nygotiska collegebyggnader långt in på 1900-talet. Gotikens grunddrag finns samlade på stilsidan om gotik och 1800-talets lån på stilsidan om historicism.

Ett tips för svenska kyrkor: en kyrka av rött eller gult fabrikstegel med spetsbågiga fönster, hög tornspira och läktare, gärna i en ort som växte med järnvägen, är nästan alltid från 1800-talets andra hälft. Den medeltida sockenkyrkan är för det mesta vitkalkad, har ett lägre torn och små fönster som ofta förstorades långt senare, på 1700- eller 1800-talet. Är koret och långhuset dessutom olika breda eller höga har kyrkan vuxit i etapper, vilket är medeltidens kännetecken snarare än 1800-talets.

Så ser du att det är nygotik

Övning

Vilken av byggnaderna är nygotisk?