Hur känner man igen gotisk arkitektur?
Gotisk arkitektur känns igen på spetsbågar, kryssribbvalv och strävbågar, som tillsammans gjorde det möjligt att bygga höga, ljusa kyrkor med tunna väggar och stora fönster med glasmålningar. Stilen uppstod i Frankrike på 1140-talet och dominerade Europas kyrkobyggande fram till omkring 1500.
Fakta
- Period: ca 1140–1500, i norra Europa ibland längre
- Ursprung: Île-de-France; koret i Saint-Denis invigdes 1144
- Nyckelelement: Spetsbåge, kryssribbvalv, strävbåge, rosfönster, masverk
- Kända exempel: Chartres, Notre-Dame i Paris, Amiens, Köln, Salisbury
- I Sverige: Uppsala domkyrka, Vadstena klosterkyrka och många gotländska kyrkor
Där allt började: Saint-Denis
Abbot Suger i klosterkyrkan Saint-Denis norr om Paris lät bygga om koret på 1140-talet, och när det invigdes 1144 var det något nytt: ett ljust rum med smala pelare, spetsiga valv och en krans av kapell med stora fönster. Suger såg ljuset som en bild av Gud, och de färgade fönstren skulle lyfta tanken uppåt.
Formerna hade funnits var för sig tidigare, men i Saint-Denis kombinerades de till ett system. Under de följande hundra åren byggdes katedraler i den nya stilen över hela norra Frankrike. Läs mer om stilen på sidan om gotiken.
Spetsbågen och kryssribbvalvet
Det tydligaste tecknet är spetsbågen. En rund båge måste alltid vara hälften så hög som den är bred, men en spetsbåge kan göras högre eller lägre efter behov, och den trycker mer nedåt och mindre utåt än en rundbåge. Det gav byggmästarna stor frihet. Jämför med den romanska stilens rundbågar.
Valven byggdes som kryssribbvalv: stenribbor slogs i kryss mellan pelarna och fylldes sedan med lättare kappor. Ribborna leder ner tyngden till pelarna i stället för till väggen. Mer om tekniken finns i avsnittet om bågar och valv.
Strävbågarna och ljuset
Ett högt valv trycker utåt, och det trycket måste tas upp. Gotikens lösning var strävbågen: en båge som utanför kyrkan spänner från valvets fot över sidoskeppens tak till en kraftig strävpelare. Utifrån ser det ut som ett skelett av stenarmar runt byggnaden, ofta krönt av spetsiga tornliknande fialer.
När väggen inte längre behövde bära kunde den nästan lösas upp i glas. I Sainte-Chapelle i Paris, invigd 1248, består övervåningen mest av fönster. I Chartres finns en av de bäst bevarade samlingarna av medeltida glasmålningar. Rosfönstren, de runda fönstren med strålformigt masverk, sitter ofta i fasaden och i tvärskeppen.
Gotiken i olika länder
I Frankrike brukar man tala om tidig gotik, högotik med katedraler som Chartres, Reims och Amiens, och en sen, flammande stil med eldslika former. Notre-Dame i Paris påbörjades 1163. I England byggdes långa, låga katedraler som Salisbury, och den sena engelska gotiken fick solfjädersvalv, som i King's College Chapel.
I Tyskland påbörjades Kölns domkyrka 1248 men blev färdig först 1880. I Italien förblev gotiken bredare och mer horisontell, med undantag av Milanos domkyrka. Runt Östersjön byggdes kyrkor av tegel i det som kallas tegelgotik, eftersom bra byggnadssten saknades.
Gotik i Sverige och nygotik
Uppsala domkyrka, Nordens största kyrka, byggdes i tegel från 1270-talet efter franska förebilder, och en fransk byggmästare, Étienne de Bonneuil, kallades dit. Vadstena klosterkyrka uppfördes för Birgittinorden under första hälften av 1400-talet. På Gotland finns ett nittiotal medeltida kyrkor, många med gotiska portaler och kor.
Var uppmärksam på nygotiken. Under 1800-talet byggdes många kyrkor och offentliga byggnader i gotiska former, som Westminsterpalatset i London. De är ofta mer regelbundna och maskinmässigt perfekta än de medeltida förebilderna, och de har moderna material som gjutjärn bakom fasaderna.
Så känner du igen den
- Spetsbågar i fönster, portaler och valv
- Kryssribbvalv med synliga stenribbor i taket
- Strävbågar och strävpelare på utsidan
- Stora fönster med glasmålningar och rosfönster
- Höga, smala proportioner som drar blicken uppåt
- Fialer, tornspiror, vattenkastare och rikt masverk
Övning
Vilket element gjorde det möjligt för gotiska kyrkor att ha tunna väggar och stora fönster?
- Rundbågen
- Strävbågen
- Tunnvalvet
- Saint-Denis
- gotiken
- den romanska stilens
- bågar och valv
- Sainte-Chapelle
- Chartres
- glasmålningar
- Reims
- Amiens
- Notre-Dame
- Salisbury
- King's College Chapel
- Kölns domkyrka
- Milanos domkyrka
- Uppsala domkyrka
- Vadstena klosterkyrka
- Westminsterpalatset
- Skillnaden mellan romansk och gotisk arkitektur
- Kyrkans delar – från absid till vapenhus
- Hur läser man en målning? En steg-för-steg-metod
- Gotik eller nygotik? Nygotikens kännetecken
- De mest kända gotiska katedralerna – och vad som gör dem speciella
- Strävpelare och strävbåge: så fungerar gotikens strävsystem
- Guider