Vad är en readymade? Duchamps fontän och föremålet som konst

En readymade är ett massproducerat vardagsföremål som en konstnär väljer ut, ibland vänder på eller signerar, och ställer ut som konst utan att själv ha tillverkat det. Begreppet kommer från Marcel Duchamp, som 1913 monterade ett cykelhjul på en pall och 1917 skickade in en urinoar med titeln Fontän till en utställning i New York. Poängen är att konstnärens val och idé kan vara viktigare än hantverket.

Fakta

Cykelhjulet, flaskhyllan och snöskyffeln

Marcel Duchamp började som målare i Paris och prövade impressionism, fauvism och kubism i snabb följd. Kring 1913 tröttnade han på det han kallade ”retinal” konst, alltså konst som bara vänder sig till ögat. Samma år monterade han ett cykelhjul upp och ned på en köksstol. Året därpå köpte han en flaskhylla av galvaniserat järn i ett varuhus i Paris och lät den stå i ateljén.

När han kom till New York 1915 köpte han en snöskyffel, hängde upp den och gav den titeln In Advance of the Broken Arm, före den brutna armen. Ungefär vid den tiden började han kalla sådana föremål readymades. Han sade senare att han valde dem efter visuell likgiltighet: de skulle varken vara vackra eller fula, bara föremål som ingen brydde sig om. De flesta original slängdes eller försvann, och det som finns i museer i dag är för det mesta senare repliker.

Fontän, 1917

I april 1917 ordnade Society of Independent Artists i New York sin första utställning. Föreningen hade lovat att visa alla verk från medlemmar som betalade avgiften, och Duchamp satt själv i styrelsen. Under pseudonym skickade han in en vanlig urinoar i vitt porslin. Han hade vänt den nittio grader, så att den låg på ryggen, och målat ”R. Mutt 1917” på kanten. Titeln var Fountain, Fontän.

Styrelsen vägrade att visa föremålet, och det gömdes undan under utställningen. Duchamp lämnade styrelsen i protest. Fotografen Alfred Stieglitz fotograferade urinoaren, och bilden trycktes i den lilla tidskriften The Blind Man tillsammans med en text som försvarade verket: det spelar ingen roll om konstnären gjort föremålet med egna händer, det viktiga är att han valt det och skapat en ny tanke kring det.

Originalet försvann kort därefter, och Stieglitz fotografi är det enda beviset för hur det såg ut. Från 1950-talet gjordes repliker med Duchamps godkännande. En av dem gjordes 1963 i Stockholm på initiativ av konstkritikern Ulf Linde och finns på Moderna Museet, och en upplaga på åtta exemplar från 1964 finns på museer som Tate i London. Att verket fungerar fast originalet är borta säger något om vad en readymade är.

Varför är det konst?

En readymade flyttar frågan från hur ett verk ser ut till vad som gör det till konst. Urinoaren i en butik och urinoaren på sockeln ser likadana ut. Skillnaden ligger i valet, titeln, signaturen och sammanhanget. Därför har Fontän blivit en utgångspunkt för filosofer lika mycket som för konstnärer.

När filosofen Arthur Danto 1964 såg Andy Warhols Brillo-lådor i New York insåg han att ingen synlig egenskap skilde dem från lådorna i ett lager. Det som gjorde dem till konst var något ögat inte kan se: teorier, konsthistoria och ett sammanhang som han kallade konstvärlden. George Dickie gjorde av det en institutionell teori, där konst är det som konstvärldens institutioner ger status som konst. Läs mer i estetikkapitlet om efterkrigstiden, och i ordlistan, där readymaden kallas Duchamps uppfinning.

Rena och bearbetade readymades

Duchamp skilde mellan olika slag. En ren readymade lämnas som den är. En ”hjälpt” readymade har ändrats eller kombinerats med något annat. Det mest kända exemplet är L.H.O.O.Q. från 1919, ett billigt vykort av Mona Lisa där han ritade mustasch och pipskägg. Bokstäverna uttalade på franska bildar en grov ordvits om kvinnan i bilden.

Nära släkt är surrealisternas föremål, där vardagsting sätts ihop till något nytt. Man Ray limmade en rad små spikar på undersidan av ett strykjärn och kallade det Gåva, och Meret Oppenheim klädde en kopp, ett fat och en sked med päls 1936. Sådana verk kallas ofta assemblage. Skillnaden mot en readymade är att föremålet förvandlas, medan readymaden i princip får vara sig själv. Mer om sammanhanget finns i guiderna om dadaismen och dadaism och surrealism.

Arvet: från popkonst till i dag

Duchamps idéer fick sitt stora genomslag först efter 1950, när han redan var en äldre man. Popkonsten tog vardagens varor in på galleriet, men Warhols Brillo-lådor och soppburkar är faktiskt tillverkade för hand eller med screentryck och alltså inte readymades i Duchamps mening. Läs mer i guiden om popkonst.

Konceptkonsten, där idén är viktigare än föremålet, och installationskonsten bygger båda vidare på readymaden. Jeff Koons ställde på 1980-talet ut nya dammsugare i plexiglaslådor, och Tracey Emin visade 1999 sin egen obäddade säng på Tate. Fortfarande väcker sådana verk samma fråga som 1917: är det här verkligen konst?

Prova själv

Välj ett föremål hemma, till exempel en diskborste eller en klädnypa. Vad skulle krävas för att det ska uppfattas som konst? Fundera på placeringen, ljuset, en titel och en signatur. Vänd det, som Duchamp vände urinoaren, och se om det plötsligt ser annorlunda ut. Övningen visar hur mycket sammanhanget betyder för hur vi ser på ett föremål.

Så känner du igen en readymade

Övning

Vad gjorde Duchamp med urinoaren innan han skickade in den 1917?