Svenska kvinnliga konstnärer

Bland de mest kända svenska kvinnliga konstnärerna finns Hilma af Klint, som målade abstrakt redan 1906, expressionisten Sigrid Hjertén, Siri Derkert med sina ristningar i tunnelbanan och i dag målare som Lena Cronqvist och Karin Mamma Andersson. Före dem banade Ulrica Pasch, Amalia Lindegren och 1880-talets generation väg i ett konstliv där kvinnor länge inte fick samma utbildning som män.

Fakta

1700- och 1800-talen: att ta sig in

Länge var det nästan omöjligt för kvinnor att få en formell konstutbildning, men döttrar i konstnärsfamiljer kunde lära sig hemma. Ulrica Pasch, född 1735, lärde sig porträttmåleri i sin fars ateljé och försörjde familjen medan brodern studerade utomlands. År 1773 valdes hon in som ledamot i den nygrundade Konstakademien, den enda kvinnan med fullt ledamotskap under 1700-talet.

Amalia Lindegren, född 1814, fick studera vid akademien bara som extra elev. Med stipendier reste hon till Paris och Düsseldorf, och hennes folklivsbilder, som Söndagsafton i en dalstuga från 1860, blev mycket populära. Hon valdes in i akademien 1856 och försörjde sig på sin konst. År 1864 öppnade akademien en avdelning för kvinnliga elever, och därmed kunde kvinnor få en riktig konstutbildning i Sverige, tidigare än i många andra länder.

1880-talets generation

De första eleverna från kvinnoavdelningen nådde mognad på 1880-talet, och många fortsatte till Paris. Eva Bonnier målade ljusa interiörer och porträtt och skrev under opponenternas protest mot akademien 1885. Hanna Pauli målade Frukostdags 1887 och blev en skicklig porträttmålare, och Julia Beck stannade i Frankrike och målade stilla landskap i dimma och skymning; se guiden om Opponenterna och Konstnärsförbundet.

Karin Larsson utbildade sig till målare men gjorde efter giftermålet med Carl Larsson hemmet i Sundborn till sitt verk. Hennes textilier med geometriska mönster och klara färger ses i dag som tidig modern formgivning. Anna Boberg reste nästan varje år till Lofoten och målade fiskelägen och fjäll i vinterljus, och Elsa Beskow skrev och illustrerade omkring fyrtio bilderböcker, från Puttes äventyr i blåbärsskogen till Hattstugan.

Hilma af Klint

Hilma af Klint, född 1862, studerade vid Konstakademien 1882–1887 och försörjde sig länge som respekterad porträtt- och landskapsmålare. Samtidigt deltog hon i spiritistiska möten med en grupp kvinnor som kallade sig De fem. År 1906 började hon det hon uppfattade som ett uppdrag från andliga väsen, Målningarna till templet, och fram till 1915 målade hon 193 verk i serien.

I De tio största från 1907 skildras människans livsåldrar med spiraler, blomformer, bokstäver och klara färger på över tre meter höga ark. Bilderna är abstrakta flera år innan Kandinsky brukar räknas som abstraktionens pionjär. Hon bestämde att de skulle hållas dolda i minst tjugo år efter hennes död, som kom 1944, och en stor utställning på Moderna Museet 2013 gjorde henne världsberömd. Läs mer i guiden om abstrakt konst.

Modernisterna

Sigrid Hjertén, född 1885 i Sundsvall, studerade för Matisse i Paris 1909–1911 och blev en av de mest färgstarka svenska expressionisterna. Hennes Ateljéinteriör från 1916 visar henne själv, maken Isaac Grünewald och en gäst i ateljén på Södermalm, i starka, platta färger. Kritikerna var ofta hånfulla, och hon stod länge i skuggan av sin make. I dag räknas hon som en av de viktigaste svenska modernisterna.

Vera Nilsson målade med tung, nästan skulptural färg, ofta sin dotter Cajsa, och blev från 1930-talet allt mer politisk. Tora Vega Holmström var en förebild för Göteborgskoloristerna. Siri Derkert arbetade för fred, kvinnors rättigheter och miljön och representerade Sverige på Venedigbiennalen 1962. Hennes ristningar i betongväggarna på tunnelbanestationen Östermalmstorg, klara 1965, visar porträtt av kvinnor som kämpat för rösträtt och fred.

Från 1960-talet till i dag

Barbro Östlihn flyttade 1961 till New York och målade stadens fasader i strama, skarpa former; länge stod hon i skuggan av maken Öyvind Fahlström. Lena Cronqvist har målat graviditet, moderskap, sjukhusrum och flickor med dockor, med en både naiv och obarmhärtig blick, och Marie-Louise Ekman har gjort lekfulla, absurda och feministiska bilder och filmer och varit både rektor för Konsthögskolan och chef för Dramaten.

Bland de yngre har Cecilia Edefalk undersökt hur en bild förändras när den målas om och om igen, Ann-Sofi Sidén arbetat med video och övervakning, och Karin Mamma Andersson målat drömska interiörer och landskap; hon representerade Sverige på Venedigbiennalen 2003. Nathalie Djurberg gör leranimerade filmer om begär och skam och fick ett silverlejon i Venedig 2009.

Varför de så länge syntes mindre

Kvinnorna fanns i konstlivet, men deras verk köptes mer sällan in av museerna, och när de gjorde det hamnade de ofta i magasinen. Många försörjde sig på porträtt, kopior och undervisning, genrer som värderades lägre än historiemåleri och stora landskap. I konstnärsäktenskap förväntades kvinnan ofta ta hand om hem och barn. Sedan 1970-talet har forskningen arbetat med att lyfta fram dem, och i dag syns de tydligt på Nationalmuseum, Moderna Museet och i Stockholms och Göteborgs museer. Hela berättelsen finns i appens svenska spår.

Verk att se

Övning

Vem målade abstrakta bilder redan 1906, flera år före Kandinsky?