Expressionismen: kännetecken, konstnärer och verk

Expressionismen är en konstriktning i början av 1900-talet där konstnären skildrar sin inre upplevelse i stället för det synliga. Färgerna är starka och ofta orealistiska, linjerna kantiga och motiven förvrängda för att förstärka ångest, spänning eller livsglädje.

Fakta

Från impression till uttryck

Impressionisterna ville fånga det ögat ser, men expressionisterna ville fånga det själen känner. Förebilderna fanns redan på 1800-talet: Vincent van Gogh med sina vridna penseldrag och James Ensor med sina masker, och framför allt Edvard Munch. Hans Skriet från 1893 visar en figur på en bro under en blodröd himmel, och det är kanske den bild som mest av alla står för modern ångest.

Ordet expressionism började användas omkring 1911 i Tyskland, först om målare som arbetade på ett nytt sätt, sedan som samlingsnamn. Det kom att gälla inte bara måleri utan också grafik, skulptur, litteratur, teater och film. Ett känt exempel är filmen Doktor Caligaris kabinett från 1920 med sina sneda kulisser.

Die Brücke och Der Blaue Reiter

Fyra arkitektstudenter i Dresden bildade 1905 gruppen Die Brücke, bron, med målarna Ernst Ludwig Kirchner, Erich Heckel och Karl Schmidt-Rottluff. De målade nakna kroppar i naturen och stadsscener i hårda färger och skarpa konturer, och de återupplivade träsnittet. Emil Nolde var medlem en kort tid och blev känd för sina glödande färger och blommor.

I München samlades 1911 en annan krets kring Wassily Kandinsky och Franz Marc under namnet Der Blaue Reiter, den blå ryttaren. De var mindre upptagna av storstadens oro och mer av färgens andliga kraft; Marc målade djur i symboliska färger och Kandinsky rörde sig mot det abstrakta, som i Komposition VII. Läs mer i guiden om abstrakt konst.

Österrike, kvinnorna och Norden

I Wien målade Egon Schiele och Oskar Kokoschka tunna, nervösa gestalter med skarpa linjer och ett psykologiskt allvar som saknade motsvarighet i samtiden. Käthe Kollwitz använde etsning, litografi och skulptur för att skildra fattigdom, sorg och krig, och hon räknas ofta till expressionismen även om hon stod utanför grupperna.

I Sverige väckte utställningen med gruppen De unga 1909 uppmärksamhet. Isaac Grünewald och hans hustru Sigrid Hjertén tog med sig lärdomar från Henri Matisse i Paris och målade i starka, platta färger, som i Hjerténs Ateljéinteriör. Hos Hjertén blev färgerna ofta ännu djärvare än hos kollegorna.

Förbjuden och återupptäckt

Efter första världskriget fortsatte stilen i nya former, bland annat i Neue Sachlichkeit, den nya sakligheten, som var kyligare och mer skoningslös. När nationalsocialisterna kom till makten 1933 stämplades expressionismen som ”urartad”. 1937 ordnade de utställningen Entartete Kunst i München, där verk av bland andra Nolde, Kirchner och Marc visades för att håna dem, och många konstnärer förbjöds att måla.

Efter 1945 återupptäcktes expressionismen, och den påverkade sedan den abstrakta expressionismen i New York. Läs också hur den skiljer sig från sin motsats i guiden om impressionism och expressionism och om symbolismen, som låg nära i tiden.

Så känner du igen den

Övning

Vilken grupp bildades i Dresden 1905 och brukar räknas som expressionismens första?