Altarskåpets delar: corpus, flyglar och predella

Ett medeltida altarskåp består av ett mittskåp, ibland kallat corpus, med snidade och förgyllda figurer under ett skuret tak, baldakinen. På var sida sitter flyglar, dörrar med målningar eller reliefer, som stängdes under fastan och öppnades på helgdagar. Under skåpet finns en låg sockel, predellan, och ovanpå ett krön av spiror. Altarskåpet står på altarbordet. Sverige har ovanligt många bevarade altarskåp från 1400- och 1500-talen.

Fakta

Ett skåp som öppnas

Ordet altarskåp säger det viktigaste: det är ett skåp som står på altaret och kan öppnas och stängas. Det skiljer sig från en altartavla, som är en fast målning. Den äldsta formen är triptyken, med ett mittparti och två flyglar som täcker det när de fälls in. Större skåp kunde ha två par flyglar och därmed tre lägen.

Skåpet följde kyrkoåret. Under fastan och på vardagar var flyglarna stängda, och då syntes deras målade utsidor, ofta i dämpade färger. På söndagar och stora helgdagar öppnades de, och mittskåpets guld lyste i ljuset från fönstren och ljusen. Öppnandet var en del av gudstjänsten. Schemabilden nedan visar ett öppnat skåp; peka på delarna för att se namnen.

Delarna uppifrån och ned

Överst sitter krönet, spiror och fialer i genombrutet trä som efterliknar en gotisk katedral. Därunder kommer baldakinen, det skurna, spetsbågiga taket över figurerna i skåpet. Mittskåpet är skåpets hjärta: en låda med förgyllda nischer där snidade helgonfigurer står, ofta med Maria eller en scen ur Kristi lidande i mitten. På engelska och i en del svensk litteratur kallas det corpus, kroppen.

Flyglarna sitter med gångjärn på var sida. Deras insidor har ofta reliefer eller målningar i samma guld som mittskåpet, utsidorna målningar. Under skåpet sitter predellan, en låg sockel som kunde ha små målningar eller ett utrymme för reliker. Allt står på altarbordet, där mässan firades. Orden finns också i ordlistan, under bland annat triptyk och altartavla.

Trä, krita och guld

Figurerna snidades oftast i ek eller lind. Därefter täcktes de med flera lager krita och lim, som slipades släta, och sedan målades och förgylldes de. Arbetet kallas staffering, och det var ofta lika dyrt som själva snideriet. Bladguldet lades på en röd lerbotten och polerades tills det glänste som metall. Klädernas veck fick ibland ett mönster ritsat i guldet.

Bildhuggare och målare var ofta olika hantverkare, men de stora verkstäderna i Lübeck, Bryssel och Antwerpen gjorde allt under samma tak. Bernt Notke i Lübeck var både bildhuggare och målare och gjorde bland annat högaltarskåpet i domkyrkan i Århus 1479. Han var också mästaren bakom Sankt Göran och draken i Storkyrkan, som inte är ett altarskåp men visar samma teknik: ek, staffering och förgyllning, och drakens taggar av riktiga älghorn.

Altarskåpen i Sverige

Under senmedeltiden köpte svenska kyrkor altarskåp från verkstäderna söderut. Från Lübeck kom skåp till kyrkor runt Östersjön, och från Bryssel och Antwerpen kom påkostade skåp med många små figurer i livliga scener, som i Strängnäs och Västerås domkyrkor. Många landsortskyrkor har mindre skåp med en Madonna och några helgon.

Sverige har ovanligt många bevarade altarskåp. Reformationen här var mindre våldsam mot bilderna än i till exempel Nederländerna och Skottland, och många skåp fick stå kvar eller flyttades till kyrkornas sidor och senare till museer. Samtidigt målade Albertus Pictor och andra kyrkornas valv. Läs mer i Svensk medeltid och om kyrkorummet i arkitekturdelens guide Kyrkans delar och avsnittet om kyrkan.

Från altarskåp till altartavla

I Flandern blev flyglarna med tiden målningar av högsta klass. Det stora altarskåpet i Gent, fullbordat av Jan van Eyck 1432, har tolv paneler med målningar på både in- och utsidor. Även under barocken kunde en altartavla ha flyglar. Rubens Korsnedtagningen i Antwerpens katedral är en triptyk: mittpanelen visar hur Kristus tas ner från korset, och på de stängda flyglarnas utsidor syns Sankt Kristoffer som bär Jesusbarnet.

Men allt oftare blev altarets bild en enda stor målning i en arkitektonisk ram. El Grecos Greve Orgaz begravning från 1586 hänger fortfarande ovanför grevens grav i kyrkan i Toledo, utan flyglar. I svenska kyrkor ersattes många medeltida skåp under 1600- och 1700-talen av barockens altaruppsatser i snidat och målat trä.

Titta efter i en kyrka

Gå fram till altaret och se om skåpet har gångjärn. Har det flyglar, är det troligen medeltida, och då kan du fundera på vad som syns när de är stängda. Titta efter predellan nertill och efter krönet; ofta har krönet brutits av och gått förlorat. Leta efter spår av färg och guld under senare övermålningar.

Titta sedan på figurerna. Är de många, små och livliga, kommer skåpet troligen från Bryssel eller Antwerpen. Är de få, stora och lugna, kanske från Lübeck eller en svensk verkstad. Attributen, nycklar för Petrus och svärd för Paulus, berättar vem som är vem; se guiden om ikonografi och attribut. Hur gotikens bild övergick i renässansens beskrivs i Från gotik till renässans, och epoken finns under gotiken.

Det här ska du titta efter

Övning

Vad kallas sockeln under ett altarskåp?