Vad är surrealism? Drömmar, det omedvetna och de stora namnen

Surrealism är en konst- och litteraturrörelse som grundades i Paris 1924, när poeten André Breton gav ut det första surrealistiska manifestet. Surrealisterna ville släppa fram drömmen och det omedvetna, och de skapade gåtfulla bilder där vanliga föremål möts på oväntade sätt. Kända namn är Salvador Dalí, René Magritte, Max Ernst och Joan Miró.

Fakta

Bakgrunden: kriget, dada och Freud

Surrealismen växte ur dadaismen, den proteströrelse som under första världskriget hånade det förnuft och den kultur som hade lett till slakten i skyttegravarna. Efter kriget ville en grupp unga poeter och konstnärer i Paris gå vidare och söka en ny verklighet, en sur-réalité, en öververklighet. Ordet hade använts redan 1917 av poeten Guillaume Apollinaire.

Sigmund Freuds teorier om drömmar och det omedvetna var en viktig inspiration. Om förnuftet hade misslyckats kanske sanningen fanns i drömmen, i slumpen och i de tankar vi inte styr. 1924 samlade André Breton idéerna i Manifeste du surréalisme.

Två vägar: automatism och drömbilder

Surrealisterna arbetade på två sätt. Det ena var automatism: att teckna eller måla utan att tänka, så att det omedvetna kunde ta över handen. Joan Miró målade svävande tecken och former, och Max Ernst uppfann frottage, där han gnuggade blyerts över papper lagt på trägolv och löv och lät bilder växa fram ur mönstren.

Det andra var den målade drömbilden, utförd med nästan fotografisk precision. Det overkliga blir mer kusligt när det är skarpt återgivet. Här hör Salvador Dalí och René Magritte hemma, liksom förelöparen Giorgio de Chirico med sina tomma, skuggiga torg.

De kända verken

Dalís Minnets envishet från 1931, med smältande fickur i ett ödsligt kustlandskap, är kanske den mest kända surrealistiska bilden. Dalí kallade sin metod paranoisk-kritisk: han framkallade medvetet vanföreställningar och dubbelbilder.

Magritte målade 1929 Bildernas förräderi, en noggrant målad pipa med texten Ceci n'est pas une pipe, detta är inte en pipa. Bilden ställer en enkel men svindlande fråga om förhållandet mellan bild, ord och verklighet. Meret Oppenheim klädde 1936 en kaffekopp med päls, ett föremål som är både lockande och obehagligt.

Var Frida Kahlo surrealist?

Breton beundrade Frida Kahlo och räknade henne till surrealisterna när han besökte Mexiko 1938. Hennes bilder, som Två Frida från 1939, har drömmens logik: två versioner av henne själv sitter hand i hand med hjärtan förbundna av ett blodkärl.

Kahlo själv avvisade etiketten. Hon menade att hon inte målade drömmar utan sin egen verklighet: sin kropp, sin smärta och sin mexikanska identitet. Frågan visar hur bred surrealismen blev, och hur svårt det är att dra gränser för en rörelse som byggde på det oväntade.

Surrealismen i Sverige och efteråt

I Sverige fördes surrealismen fram av Halmstadgruppen, sex konstnärer från Halmstad som bildade gruppen 1929. Erik Olson och Esaias Thorén målade drömlandskap vid havet med en stark känsla för den halländska kusten. Perioden finns i appen under 1930-talets svenska konst.

Surrealismen spreds över världen under 1930-talet med stora utställningar i London 1936 och Paris 1938. Andra världskriget skingrade gruppen, och flera av konstnärerna flydde till New York, där deras idéer om det omedvetna och den spontana gesten bidrog till den abstrakta expressionismen. Läs mer i guiden om abstrakt konst.

Så känner du igen den

Övning

Vem skrev det surrealistiska manifestet 1924?