Alvar Aalto: humaniserad modernism i Finland

Alvar Aalto (1898–1976) var en finländsk arkitekt och formgivare som gav funktionalismen en mjukare, mer mänsklig form. Han använde trä, tegel och naturligt ljus, formade byggnader och möbler efter människans behov och är känd för Paimio sanatorium, biblioteket i Viipuri och Villa Mairea.

Fakta

Från klassicism till funktionalism

Aalto utbildade sig i Helsingfors och började sin bana i den nordiska klassicismens anda. Intresset för funktionalismen väcktes efter ett besök på Stockholmsutställningen 1930, som Gunnar Asplund ritade, och han blev hastigt en ledande förkämpe. Han gifte sig med arkitekten Aino Marsio, som var hans partner i arbetet tills hon dog 1949.

Under 1920-talet vann Aalto tävlingar om bibliotek, tidningshus och sjukhus. Hans första byggnader var vita och geometriska som kollegernas, men han började snart säga att funktionalismen måste vara mänsklig, inte bara teknisk. Läs om rörelsen i guiden om funktionalism och om nordisk klassicism.

Paimio och Viipuri

Paimio sanatorium, byggt 1929–1933 för tuberkulossjuka, planerades som ett instrument för att läka. Rummen vetter mot söder, fönster, väggfärger, golv och handfat är anpassade efter patienter som ligger ner, och trappor och ljus var utformade för svaga. Aalto ritade även möblerna, bland dem Paimiostolen i böjd björkfanér, formgiven för att underlätta patienternas andning.

Biblioteket i Viipuri (1927–1935), numera i Ryssland, hade ett läsesalstak med runda ljusöppningar och ett böljande trätak i föreläsningssalen, som spred ljudet. Det var ett genombrott i internationell arkitektur. Byggnaden förföll efter kriget men har restaurerats. Aalto är ett av de bästa exemplen på hur modernismens ljusa rum kunde bli varma.

Villa Mairea och Säynätsalo

Villa Mairea (1938–1939) ritades för det rika paret Harry och Maire Gullichsen i Noormarkku. Huset blandar vit puts med trä, tegel och sten, en spiralformad trappa med trädstammar som stöd, en glasad vinterträdgård och ett landskapsrum utomhus. Varje del är individuellt utformad, men helheten hänger ihop. Det anses vara ett av 1900-talets viktigaste bostäder.

Säynätsalo kommunalhus (1949–1952) är en av hans mest kända offentliga byggnader: ett litet tegelhus kring en innergård på en kulle, som liknar en medeltida stad i miniatyr. Senare byggde han Finlandiahuset i Helsingfors (1962–1971) i vit marmor, och han ritade även Baker House vid MIT och kyrkan i Vuoksenniska. Läs om efterkrigstidens stilar under efterkrigsmodernism.

Artek, glas och arvet

1935 grundade Alvar och Aino Aalto tillsammans med Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl företaget Artek för att sälja sina möbler. Stool 60 från 1933, med tre ben av böjd björk, är den mest sålda; hundratusentals har tillverkats. Aalto ritade också glas, Savoyvasen från 1936, vars organiska form sägs likna en finsk sjö. Se Aalto som formgivare och skandinavisk design, och finsk designhistoria.

Alvar Aalto dog 1976, men hans inflytande lever. Han visade att modernismen kunde ta hänsyn till material, klimat och människans sinnen, och han inspirerade arkitekter som Jørn Utzon. Han kunde ha varit Le Corbusiers motsats: mjuk, handgjord och lokal. Se också Gropius och Sven Markelius. Epoken finns under nordisk arkitektur; se också Helsingfors järnvägsstation av Eliel Saarinen, en föregångare.

Så känner du igen den

Övning

Vilket material är typiskt för Aaltos möbler, som Stool 60?