Bayerns barock- och rokokokyrkor

Bayern har Europas rikaste samling av sen barock och rokoko. Mest känd är Wieskirche, en vallfartskyrka på en äng, byggd 1745–1754 av bröderna Zimmermann, som är vit, guld och ljus inuti och världsarv sedan 1983. Till de stora hör också Balthasar Neumanns Vierzehnheiligen, klosterkyrkan i Ottobeuren, residenset i Würzburg med Tiepolos takfresk över trappan och François de Cuvilliés Amalienburg och Cuvilliésteater i München. Utanpå är de ofta enkla. Inne löser stuck, fresker och ljus upp väggarna så att arkitektur, skulptur och måleri inte går att skilja åt.

Fakta

Varför just Bayern?

Efter trettioåriga kriget, som slutade 1648, återuppbyggdes det katolska södra Tyskland. Kyrkan ville visa sin seger efter reformationen, och klostren var rika. Furstar och furstbiskopar tävlade om att bygga residens, och vallfarter till heliga platser drog stora skaror. Under 1700-talets mitt kulminerade detta i en arkitektur där kyrkorummet skulle kännas som en försmak av himlen.

Stilen hämtade mycket från Italien och Frankrike: barockens rörelse och illusionsmåleri från Rom, rokokons lätta ornament och rocailler från Paris. Men i Bayern förenades de med en lokal hantverkstradition av stuckatörer, målare och snickare, ofta i familjer som arbetade tillsammans i generationer. Barockens tyngd och rokokons lätthet möts därför i samma rum. Skillnaden mellan stilarna förklaras under barock och rokoko.

Hovet i München: Amalienburg och Cuvilliés

François de Cuvilliés kom till kurfurstens hov i München som hovdvärg, fick utbildning i Paris och blev en av Europas främsta rokokoarkitekter. Hans Amalienburg i Nymphenburgparken, byggt 1734–1739, är ett jaktslott på en våning med en enkel fasad. I mitten ligger den runda Spegelsalen, där speglar och fönster växlar och stuck i silver på ljusblå botten klättrar upp i taket med växter, fåglar och musikinstrument. Stucken gjordes av Johann Baptist Zimmermann. Rummet finns också i designdelen bland interiörerna.

Cuvilliés ritade också hovteatern vid residenset, Cuvilliésteatern, byggd 1751–1753, en salong i rött, guld och elfenben där Mozarts Idomeneo uruppfördes 1781. Inredningen monterades ner och räddades under kriget och sattes upp igen 1958. Arkitekten beskrivs på sidan om Cuvilliés.

Würzburg: Neumanns trappa och Tiepolos tak

Balthasar Neumann började som klockgjutare och blev den sydtyska barockens store byggmästare. Furstbiskopen av Würzburg gav honom 1720 uppdraget att bygga ett palats, och residenset stod klart 1744. Trapphuset, omkring 30 meter långt och 18 meter brett, täcks av ett enda valv utan pelare. Många trodde att det skulle rasa.

1751–1753 målade venetianaren Giovanni Battista Tiepolo och hans söner valvet med de fyra världsdelarna, en fresk på omkring 600 kvadratmeter. När man går uppför trappan öppnar sig bilden steg för steg. Vid bombningen 1945 brann stora delar av palatset, men valvet höll och freskerna räddades.

Vallfartskyrkorna: Vierzehnheiligen och Wieskirche

Vierzehnheiligen i Franken, vallfartskyrkan åt de fjorton nödhjälparna, ritades av Neumann och byggdes 1743–1772. Bygget hade redan börjat efter en annan plan, och Neumann flyttade kyrkans mitt så att platsen där helgonen enligt legenden visat sig hamnade mitt i långhuset. Där står nådealtaret under en stor oval. Rummet är en följd av ellipser och cirklar som går in i varandra, och valven följer dem i stället för väggarna, så att gränserna löses upp.

Wieskirche ligger ensam på en äng vid Steingaden. Den byggdes kring en träfigur av den gisslade Kristus, som en bondhustru 1738 sade sig ha sett gråta. Pilgrimerna blev så många att munkarna i Steingaden lät Dominikus Zimmermann bygga en vallfartskyrka, och hans bror Johann Baptist målade taket. Långhuset är ovalt och omges av parställda pelare, ljuset faller in från många håll, och freskens himmel tycks öppna sig över besökaren. När klostren sekulariserades 1803 skulle kyrkan säljas, men bönderna i trakten protesterade och räddade den.

Klosterkyrkan i Ottobeuren och hur du ser skillnaden

Benediktinklostret i Ottobeuren, grundat 764, firade sitt tusenårsjubileum med en av rokokons största kyrkor. Johann Michael Fischer tog över ritningarna 1748, och kyrkan invigdes 1766. Den är omkring 90 meter lång, med två höga torn och en svängd fasad, och inne ramar Johann Michael Feichtmayrs stuck in Johann Jakob Zeillers fresker.

Barock eller rokoko? Fasaderna är ofta barocka, symmetriska och tunga, med torn och svängda mittpartier. Inne avslöjar ornamentet rokokon: rocailler, de asymmetriska snäck- och vågformerna, ramar fresker och kryper ut över pelare och valv, och färgerna är vitt, guld och ljusa pasteller i stället för barockens mörka marmor. Rummen är ofta ovala och ljusa, och gränsen mellan målat och byggt försvinner.

I Sverige finns inget motsvarande, eftersom de lutherska kyrkorna var återhållsamma. Den svenska rokokon blev profan, i slott och lusthus som Kina slott. Alla de bayerska byggnaderna finns på kartan nedanför, och barocken i stort beskrivs i guiden om barockarkitektur. Måleriets rokoko möter du i konstdelens guide Vad är rokoko?

Titta efter

Övning

Vad är typiskt för en bayersk rokokokyrka?