Sveriges mest kända kyrkor – arkitektur från medeltid till 1960-tal

Sveriges mest kända kyrkor är de stora medeltida domkyrkorna i Lund och Uppsala, Visby domkyrka och Vadstena klosterkyrka, stormaktstidens Kalmar domkyrka och 1900-talets kyrkor av tegel: Engelbrektskyrkan och Högalidskyrkan i Stockholm och Sigurd Lewerentz Markuskyrkan och S:t Petri kyrka i Klippan. Till dem hör de små sockenkyrkorna, som Dalby och Husaby, och kapellen på Skogskyrkogården. Tillsammans visar de nästan tusen år av svensk arkitektur, i den ordning de byggdes.

Fakta

De första stenkyrkorna

Dalby kyrka utanför Lund byggdes omkring 1060, när Dalby en kort tid var biskopssäte i det dåvarande Danmark. Den är troligen den äldsta bevarade stenkyrkan i Skandinavien. Under koret ligger en krypta med kryssvalv på korta, kraftiga pelare. Husaby kyrka i Västergötland har ett brett västtorn från 1100-talet med tre spiror, ett av de äldsta i landet. Enligt traditionen döptes Olof Skötkonung vid källan intill.

Lunds domkyrka är Sveriges viktigaste romanska byggnad. När Lund blev ärkebiskopssäte för hela Norden 1103 började bygget, i sandsten efter förebilder från Rhenlandet och Lombardiet, och huvudaltaret invigdes 1145. Titta efter absiden i öster med dvärggalleriet under taket och kryptan, där jätten Finn enligt sägnen står förstenad vid en pelare. Västfasaden med tornen är däremot Helgo Zettervalls tolkning från 1800-talet.

Visby domkyrka, S:ta Maria, byggdes av de tyska köpmännen i Visby och vigdes 1225. Den är den enda av stadens medeltida kyrkor som fortfarande används, och tornens svarta barockhuvar från tiden efter en brand 1744 har blivit stadens kännetecken. På Gotland finns över nittio medeltida kyrkor, och i hela Sverige omkring tusen.

Gotiken: domkyrkan och klosterkyrkan

Uppsala domkyrka är Nordens största kyrka och den svenska byggnad som ligger närmast de franska katedralerna. Bygget började på 1270-talet, och 1287 anställdes den franske byggmästaren Étienne de Bonneuil för att leda arbetet. Planen följer franska förebilder, men materialet blev tegel. Kyrkan invigdes 1435. De höga tornspirorna kom till vid Zettervalls restaurering på 1880-talet. Titta efter Gustav Vasas gravkor och strävpelarna utanpå.

Vadstena klosterkyrka byggdes 1369–1430 för den heliga Birgittas kloster, efter hennes egna föreskrifter: enkel, utan prakt, med tre skepp av samma höjd. Den grå och blåaktiga kalkstenen gav den namnet Blå kyrkan. Högaltaret står ovanligt nog i väster, och här finns skrinet med Birgittas reliker.

Lika berömda som byggnaderna är ofta konstverken i dem. I Storkyrkan i Stockholm står Bernt Notkes Sankt Göran och draken, och i Täby kyrka målade Albertus Pictor omkring 1480 Döden spelar schack. Många sockenkyrkor fick under 1400-talet valv av tegel och kalkmålningar som täcker dem.

Stormaktstidens kyrkor

När Sverige blev stormakt skulle kyrkorna visa att landet hörde till Europa. Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm, ritad av Jean de la Vallée och påbörjad på 1650-talet, har en centralplan med en stor kupol över korsmitten. Den brann 1990 och återinvigdes 1995 efter en noggrann återuppbyggnad.

Kalmar domkyrka ritades av Nicodemus Tessin d.ä. efter romersk barock, när staden flyttats till Kvarnholmen. Den byggdes 1660–1703 av öländsk kalksten, med fyra hörntorn och fasader som liknar tempelfronter. En stor kupol var planerad över korsmitten men byggdes aldrig. Kyrkan är ett av få helt barocka kyrkbyggen i Sverige.

1900-talets tegelkyrkor

Kring 1910 sökte arkitekterna ett eget svenskt uttryck i tegel och granit. Engelbrektskyrkan i Lärkstaden, ritad av Lars Israel Wahlman och invigd 1914, reser sig på en klippa som om den växte ur berget. Inne har den ett av Nordens högsta kyrkvalv, buret av väldiga, nästan spetsiga bågar. Ivar Tengboms Högalidskyrkan på Södermalm, invigd 1923, har två höga, slanka torn som syns över hela stadsdelen.

På Skogskyrkogården i Enskede byggde Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz under flera årtionden kapell i tallskogen: Asplunds lilla Skogskapell från 1920 med ett brant, svart spåntak och en vit kupol inuti, Lewerentz Uppståndelsekapell och till sist Asplunds krematorium med tre kapell och en öppen kolonnhall. Skogskyrkogården blev världsarv 1994.

Lewerentz kom tillbaka till kyrkorna som gammal man. Markuskyrkan i Björkhagen, 1956–1960, är byggd helt i mörkt tegel, och inget tegel är kapat: de breda fogarna tar upp alla skillnader. Taket består av låga tegelvalv mellan stålbalkar. I S:t Petri kyrka i Klippan, 1962–1966, gick han ännu längre: mitt i det mörka rummet står en ensam stålpelare som bär taket, fönstren sitter utanpå väggen utan karmar, och dopfunten är ett stort musselskal över en spricka i golvet. Båda räknas till 1900-talets främsta kyrkor.

Så läser du en kyrka

De flesta svenska kyrkor har vuxit i omgångar. En medeltida sockenkyrka har ofta ett långhus, ett smalare kor, ett västtorn och ett vapenhus, och mycket har tillkommit senare: valv, större fönster, en sakristia, ett tornhuvud från 1700-talet. Rundbågiga, små fönster och tjocka murar pekar mot 1100- och 1200-talen, spetsbågar mot senare medeltid. Ritningarna nedanför visar en sockenkyrka och en stor romansk basilika med delarnas namn.

Alla kyrkorna finns på kartan nedanför. Delarna förklaras i guiden om kyrkans delar, medeltidens kyrkor i den svenska historien under medeltiden, och skillnaden mellan romanik och gotik i guiden om romansk och gotisk stil.

Titta efter

Övning

Vilken svensk kyrka anses vara den äldsta bevarade stenkyrkan i Skandinavien?