Japonism: när Japan förändrade europeisk konst och design

Japonism är det starka inflytandet från japansk konst och konsthantverk på europeisk och amerikansk konst och design efter att Japan öppnades för handel på 1850-talet. Japanska träsnitt, keramik och tyger visade en ny bildvärld: platta färgfält, djärva beskärningar, asymmetri och vardagliga motiv. Impressionisterna, van Gogh, Whistler och jugendens formgivare tog alla intryck av den.

Fakta

Ett land som öppnades

Under Edoperioden var Japan i stort sett stängt för västerländsk handel; bara holländarna fick handla, via en liten ö i Nagasaki. När amerikanska fartyg tvingade fram ett avtal 1854, och flera handelsavtal följde 1858, började japanska föremål strömma till Europa och USA. Det var porslin, lackarbeten, tyger, solfjädrar och billiga färgträsnitt.

Världsutställningarna gjorde intrycket stort. I London 1862 visades en samling japanska föremål, och i Paris 1867 deltog Japan med en egen avdelning. Butiker i Paris och London sålde japanska varor, och konstnärer började samla träsnitt. Den franske kritikern Philippe Burty myntade 1872 ordet japonisme för den nya smaken.

Vad konstnärerna lärde sig

Europeisk konst hade sedan renässansen byggt sina bilder på centralperspektiv, skuggning och en tydlig mittpunkt. I de japanska träsnitten, ukiyo-e, fanns något helt annat: platta färgfält med svarta konturer, en hög horisont, figurer som skärs av bildkanten, tomma ytor och en förgrund som tränger sig in i bilden, som en gren eller en stolpe.

Det stämde med vad många unga målare redan sökte. De ville bort från akademins mörka, skuggade bilder och fånga det moderna livet, det ögonblickliga och det vardagliga. De japanska bilderna visade att en bild kunde vara dekorativ och ändå levande, enkel och ändå djärv.

Impressionisterna och Whistler

Claude Monet samlade japanska träsnitt och hade dem på väggarna i sitt hem i Giverny, där han också lät bygga en japansk bro över näckrosdammen. 1876 målade han sin hustru Camille i en röd japansk kimono. Edgar Degas lärde sig av träsnitten att beskära, att se scenen snett uppifrån och att låta tomma golvytor bära bilden, som i Dansklassen.

Mary Cassatt såg en stor utställning med japanska träsnitt i Paris 1890 och gjorde därefter en serie färgtryck av kvinnor i vardagen, med platta mönster och klara linjer. Den amerikanskfödde James McNeill Whistler i London målade kvinnor i kimono omgivna av porslin, gav sina bilder musikaliska titlar och inredde det berömda Påfågelsrummet i blått och guld. Hans nattliga Themsenbilder har lärt av Hiroshiges broar och dimma.

Van Gogh: Japan som dröm

Vincent van Gogh köpte hundratals japanska träsnitt i Paris och ställde ut dem på ett kafé 1887. Samma år kopierade han i olja två av Hiroshiges tryck ur Hundra berömda vyer av Edo, ett blommande plommonträd och en bro i regn, efter Plötsligt regn över Shin-Ōhashi. Han förstärkte färgerna och målade kanter med japanska tecken som han lånat från andra tryck.

När han flyttade till Arles i södra Frankrike 1888 skrev han till brodern att han ville se landskapet med japanska ögon. De klara färgerna, de svarta konturerna och de platta ytorna i hans sena måleri är delvis japanska lärdomar; jämför med guiden om postimpressionism. Även Paul Gauguin och kretsen kring honom tog intryck av de japanska bildernas plana ytor.

Affischer, glas och jugend

Inflytandet var lika stort i designen. Konsthandlaren Siegfried Bing i Paris sålde japanska föremål och gav 1888–1891 ut tidskriften Le Japon artistique; hans butik Maison de l’Art Nouveau från 1895 gav namn åt en hel stil. Henri de Toulouse-Lautrec lät affischens figurer bli siluetter i platta färger, som i ett träsnitt, och Alfons Mucha slingrade sina linjer kring dem.

Émile Gallé gjorde glas med japanska motiv som trollsländor och växter, och i USA hämtade Louis Comfort Tiffany inspiration ur samma bildvärld. Formgivaren Christopher Dresser reste till Japan 1876–1877 och var en av de första europeiska designerna som studerade japanskt hantverk på plats. Läs mer i designdelen om jugend, guiden om art nouveau och art déco och den japanska designhistorien under Meijiperioden, då Japan själv började tillverka för den västerländska marknaden.

Så känner du igen japonism

Leta efter föremålen först: solfjädrar, kimonor, skärmar, porslin och träsnitt på väggen i bakgrunden. Titta sedan på formen. Är bilden beskuren så att figurer skärs av kanten, är horisonten hög, finns det stora tomma ytor och platta färgfält med tydliga konturer, och är kompositionen asymmetrisk, är det japanska intrycket troligt.

Japonismen avtog efter 1900 men lämnade ett bestående arv. Den platta, dekorativa bilden ledde vidare till fauvismen och den abstrakta konsten, och den japanska enkelheten blev åter viktig för 1900-talets arkitektur och design. Läs också guiden om impressionism.

Så känner du igen den

Övning

Vilken av konstnärerna kopierade ett träsnitt av Hiroshige i olja?