Form följer funktion – Sullivan, modernismen och missförståndet

Form följer funktion betyder att en byggnads eller ett föremåls form ska bestämmas av vad det ska användas till. Uttrycket kommer från den amerikanske arkitekten Louis Sullivan, som 1896 skrev form ever follows function i en essä om hur höga kontorshus skulle gestaltas. Han menade inte att ornament var fel; hans egna skyskrapor, som Wainwright Building, är rikt dekorerade. Han menade att formen ska växa fram ur byggnadens uppgift, som en växt eller ett djur. Modernismen gjorde senare uttrycket till ett motto mot all utsmyckning.

Fakta

Vad Sullivan faktiskt skrev

Sullivan var en av arkitekterna i Chicago som efter branden 1871 byggde de första höga kontorshusen med stålstomme och hiss. Problemet han tog upp i sin essä från 1896 var nytt: hur ska en byggnad med tio eller tjugo likadana kontorsvåningar se ut? Det fanns ingen förebild i historien. Hans svar var att titta på naturen. Örnen i flykten, äppelblomman och arbetshästen har alla den form som deras liv kräver, skrev han, och därför följer formen alltid funktionen. Det är en lag.

För Sullivan var funktion alltså något stort: inte bara det praktiska, utan byggnadens hela karaktär och uttryck. Ett högt hus skulle se högt ut, stolt och resligt. Ornamentet var inte förbjudet, utan en del av hur byggnaden uttryckte sitt liv. Hans ornament i terrakotta och gjutjärn, med slingrande blad och geometriska mönster, hör till de vackraste i amerikansk arkitektur.

Skyskrapan som en kolonn

Tanken syns i Wainwright Building i S:t Louis, som Sullivan ritade med Dankmar Adler 1890–1891. Huset är indelat som en klassisk kolonn: en bas med butiker och entré, ett skaft med kontorsvåningar och ett krön med en fris av terrakottaornament och en kraftig taklist. Pelarna går obrutna genom alla kontorsvåningar och gör huset vertikalt, medan bröstningarna mellan fönstren dras in och fylls med ornament.

Indelningen följer funktionen: bottenvåningen är öppen mot gatan, kontorsvåningarna är lika varandra eftersom kontoren är det, och översta våningen rymde installationer. Det är form som följer funktion i Sullivans mening, och samtidigt en byggnad full av dekor. Bakgrunden finns i guiden om skyskrapans historia.

Från Sullivan till modernismen

Sullivans mest kände elev var Frank Lloyd Wright, som arbetade på hans kontor och kallade honom sin mästare. Wright tyckte att uttrycket ofta missförstods och sade att form och funktion borde vara ett. I Wien gick Adolf Loos längre. I föredraget Ornament och brott från 1910 hävdade han att ornament var slöseri, och hans hus vid Michaelerplatz, Looshaus, fick släta fasader utan fönsteromfattningar. Läs mer i guiden om Wien 1900.

Efter första världskriget blev form följer funktion modernismens motto. Walter Gropius byggde Bauhausbyggnaden i Dessau 1925–1926 med glasfasader och en plan där varje del fick den form dess användning krävde. Le Corbusier skrev att huset är en maskin att bo i. I Sverige slog idén igenom med Stockholmsutställningen 1930, och året efter gav Gunnar Asplund och fem medförfattare ut manifestet acceptera. Hur det såg ut i praktiken visar guiden om funktionalism, och den filosofiska bakgrunden modernismens estetik i konstdelen.

Missförståndet

Som slagord förenklades uttrycket. Det kom att betyda att en byggnad skulle vara så enkel och praktisk som möjligt, och att allt som inte behövdes var ovärdigt. Men en byggnads funktion är sällan bara praktisk. En kyrka ska skapa högtid, ett rådhus representera en stad och en bostad vara trivsam. Sullivans eget begrepp rymde allt detta.

Kritiken kom på 1960-talet. Robert Venturi svarade på Mies van der Rohes less is more med less is a bore i boken Complexity and Contradiction in Architecture från 1966, och hans hus åt sin mor i Philadelphia blev ett manifest för en arkitektur som får vara tvetydig och berätta. Peter Blake gav 1977 ut en bok med titeln Form Follows Fiasco. Postmodernismen, som du kan läsa om i guiden om postmodern arkitektur, ville ge byggnaderna mening och symbolik tillbaka.

Form följer funktion i design

Uttrycket fick lika stor betydelse i formgivningen. På Bauhaus skolades formgivare att utgå från material, tillverkning och användning, och efter andra världskriget förde Ulmskolan och företaget Braun tanken vidare. Dieter Rams sammanfattade den i orden weniger, aber besser, mindre men bättre. Uttrycket förklaras i designdelens ordlista, och idéerna i guiderna om Bauhaus och Dieter Rams.

I dag används form följer funktion ofta som en enkel regel för god design: ta bort det som inte behövs. Det är en bra regel, men Sullivans fråga var större. Han ville veta vad en ny sorts byggnad var och hur den kunde få en form som var lika självklar som en örns vingar.

Uttrycket i korthet

Övning

Vem formulerade uttrycket form följer funktion?