De mest kända svenska målningarna – från Vädersolstavlan till Hilma af Klint

De mest kända svenska målningarna är Vädersolstavlan (1535), Roslins Damen med slöjan (1768), Malmströms Dansande älvor (1866), Cederströms Karl XII:s likfärd (1884), Josephsons Strömkarlen (1884), Zorns Midsommardans (1897), Carl Larssons Frukost under stora björken (1896) och Hilma af Klints De tio största (1907). De flesta hänger på Nationalmuseum i Stockholm. Tillsammans berättar de hur svensk konst gick från järtecken och hovporträtt till nationalromantik, friluftsmåleri och abstraktion.

Fakta

Hur listan är gjord

Det finns ingen officiell lista över Sveriges mest kända målningar. Urvalet här bygger på vilka bilder som återkommer i skolböcker, på frimärken och affischer, vilka som drar besökare på museerna och vilka som har format bilden av svensk konst utomlands. Varje verk har en egen sida i appen med år, museum, färgpalett och en längre text, och de hör alla hemma i det svenska spåret i konsthistorien.

Listan går i tidsordning, för målningarna blir lättare att förstå tillsammans än en och en. De visar hur svenska konstnärer först lärde av utlandet, sedan ville skildra Sverige och till sist hittade vägar som ingen annan hade gått.

Från medeltid till rokoko

Den äldsta bilden av Stockholm är Vädersolstavlan. Den visar ett halofenomen med flera solar över staden den 20 april 1535 och beställdes troligen av reformatorn Olaus Petri. Originalet har gått förlorat; kopian från 1636 hänger i Storkyrkan. Bilden är på samma gång karta, nyhetsbild och varning från Gud. Ännu äldre är kalkmålningarna i kyrkorna, som Albertus Pictors Döden spelar schack i Täby kyrka från omkring 1480, motivet som inspirerade Ingmar Bergman.

På 1700-talet var Sveriges mest framgångsrike målare verksam i Paris. Alexander Roslin målade kungligheter och aristokrater från hela Europa, och Damen med slöjan från 1768 är hans hustru, pastellmålaren Marie-Suzanne Giroust, i en svart sidenslöja. Det halvgenomskinliga tyget över huden är ett av de mest beundrade partierna i svenskt måleri. Målningen finns på Nationalmuseum.

1800-talet: älvor, kungar och historiemåleri

I mitten av 1800-talet studerade många svenska målare i Düsseldorf, och idealet var tydliga berättelser om folktro och historia. August Malmströms Dansande älvor från 1866 visar älvor som dansar i dimman över en äng en sommarnatt; dimman och älvorna går nästan inte att skilja åt. Bilden har tryckts i otaliga skolböcker.

Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd visar karoliner som bär den stupade kungens bår genom snön 1718. Han målade en första version 1878 och en andra, större 1884, som hänger på Nationalmuseum. Den versionen spreds i reproduktioner till skolor och hem och formade bilden av Karl XII för flera generationer. Läs mer om perioden i Düsseldorftiden och akademismen.

1880-talet: Opponenterna och friluftsljuset

Kring 1880 bröt en grupp unga konstnärer med Konstakademien, och flera av dem hade lärt sig måla utomhus i Frankrike. Här finns flest målningar på listan. Ernst Josephsons Strömkarlen från 1884 visar näcken naken i forsen med sin fiol, i kraftiga, fria penseldrag. Nationalmuseum avböjde att köpa den eftersom den ansågs anstötlig. I dag räknas den som ett av de viktigaste verken i svensk konst.

Bruno Liljefors Rävfamilj från 1886 visar en rävhona med ungar i sensommarens gräs, så väl kamouflerade att man får leta. Hanna Pauli målade Frukostdags i Paris 1887, när hon var 23 år: ett dukat bord under träden där solkatter gör den vita duken full av färger. Båda hänger på Nationalmuseum. Läs om gruppen i Opponenterna och 1890-talet.

1890-talet: Sverige som motiv

Under 1890-talet vände sig många av de hemkomna konstnärerna mot svenska motiv: hemmet, landskapet och den ljusa sommarnatten. Carl Larssons akvarell Frukost under stora björken från 1896 visar familjen i trädgården i Sundborn, med tydliga konturer och ljusa färgfält. Serien gavs ut i boken Ett hem och blev en förebild för svensk inredning.

Anders Zorns Midsommardans från 1897 visar dansande par i Mora i den blå midsommarnatten, målad med snabba, säkra drag och få färger. Prins Eugens Molnet från 1896 låter ett väldigt vitt moln ta nästan hela bilden, och Richard Berghs Nordisk sommarkväll från omkring 1900 visar ett par på en veranda, tysta inför sjön i kvällsljus. De två sistnämnda hänger på Göteborgs konstmuseum och hör till det som kallas stämningsmåleri.

1900-talet: abstraktion och expressionism

Hilma af Klint målade 1907 serien De tio största, över tre meter höga målningar om människans livsstadier, fyllda av spiraler, blomformer och bokstäver. Hon målade abstrakt flera år före Kandinsky, men verken blev kända för en bredare publik först på 1980-talet och världsberömda efter utställningarna på Moderna Museet 2013 och Guggenheimmuseet 2018–2019. I dag är de bland de mest efterfrågade svenska verken utomlands.

Sigrid Hjertén hade studerat för Matisse i Paris, och hennes Ateljéinteriör från 1916 visar henne själv, maken Isaac Grünewald och en tredje gestalt i ateljén, i starka, platta färger. Kritikerna var hårda mot henne under hennes livstid; i dag hänger målningen på Moderna Museet och räknas till den svenska modernismens huvudverk. Läs mer om De unga och modernismens genombrott.

Var de hänger och hur du lär dig känna igen dem

Nästan alla målningarna på listan går att se i Stockholm: på Nationalmuseum, Moderna Museet och i Storkyrkan. Göteborgs konstmuseum har Molnet och Nordisk sommarkväll. Alla platserna finns på kartan, och guiden Konst att se i Stockholm visar en väg mellan dem. Vill du veta mer om människorna bakom bilderna, läs Kända svenska konstnärer och guiden om kvinnliga konstnärer genom historien.

Ett bra sätt att lära sig skilja epokerna åt är att lägga målningarna i rätt ordning. I Öva kan du placera verk på tidslinjen och se hur nära du kommer. Börja med att jämföra Karl XII:s likfärd och Frukostdags, som målades med bara tre års mellanrum: den ena en berättelse i ateljéns dova ljus, den andra ett ögonblick i fritt solljus.

Så känner du igen dem

Övning

Vilken av de här målningarna är äldst?