Kända svenska arkitekter från Tessin till Wingårdh

De mest kända svenska arkitekterna är Nicodemus Tessin d.y., som ritade Stockholms slott, Ragnar Östberg, som byggde Stadshuset, och Gunnar Asplund, som ritade Stadsbiblioteket och Skogskyrkogården och räknas som Sveriges internationellt mest kända arkitekt. Till dem hör också Sigurd Lewerentz, Ivar Tengbom, Sven Markelius, Peter Celsing och, i vår tid, Gert Wingårdh. Här presenteras de i tidsordning med de byggnader de är kända för.

Fakta

Stormaktstiden: fadern och sonen Tessin

Den svenska arkitekturhistorien har länge handlat om få personer med stor makt. Nicodemus Tessin d.ä. (1615–1681) kom från Stralsund, arbetade först under Simon de la Vallée och blev stormaktstidens ledande arkitekt. Han ritade Drottningholms slott och Kalmar domkyrka och förde in den italienska och franska barocken i landet. Jean de la Vallée gav Riddarhuset dess svängda säteritak, ett motiv som sedan blev typiskt svenskt.

Sonen Nicodemus Tessin d.y. (1654–1728) studerade i Rom, lärde känna Bernini och följde arbetena i Versailles. Hans huvudverk är Stockholms slott, ritat efter branden i Tre Kronor 1697 som ett romerskt stadspalats i en nordisk huvudstad. Han fullbordade också faderns arbeten och planerade om Stockholms centrum, i planer som aldrig blev av.

1700- och tidigt 1800-tal: överintendenterna

Efter Tessin tog Carl Hårleman (1700–1753) över slottsbygget och förde rokokon in i slottets rum. Hans efterföljare Carl Fredrik Adelcrantz (1716–1796) ritade Kina slott, Drottningholms slottsteater och Adolf Fredriks kyrka och ledde Överintendentsämbetet, som granskade alla offentliga byggen i riket. Kedjan från Tessin via Hårleman till Adelcrantz syns tydligt i arkitektnätverket.

Gustav III:s tid fick sin byggnad i Olof Tempelmans paviljong i Hagaparken, och under Karl XIV Johan ritade Fredrik Blom Rosendals slott på Djurgården. Blom är också känd för monterbara trähus, de så kallade Blomska husen, som kunde fraktas och sättas upp på nytt.

Sekelskiftet: från lånade stilar till nationalromantik

Under 1800-talets andra hälft var Helgo Zettervall landets mäktigaste arkitekt. Han restaurerade domkyrkorna i Lund, Uppsala, Linköping och Skara, ofta med nya torn efter hans egen bild av medeltiden, vilket i dag är omstritt. Nationalmuseum ritades av tysken Friedrich August Stüler. Isak Gustaf Clason byggde Nordiska museet och blev lärare för en hel generation.

Den generationen skapade nationalromantiken. Ragnar Östberg ägnade mer än tjugo år åt Stockholms stadshus, invigt 1923. Carl Westman ritade Rådhuset i Stockholm och Röhsska museet i Göteborg, Lars Israel Wahlman Engelbrektskyrkan och Fredrik Lilljekvist Dramaten. Flera av dem undervisade i den fria Klaraskolan i Stockholm från 1910, där unga arkitekter som Asplund och Lewerentz gick.

Asplund, Lewerentz och 1900-talets mitt

Ivar Tengbom gick från nationalromantik till en förenklad klassicism med Konserthuset och Tändstickspalatset. Gunnar Asplund (1885–1940) är den svenska arkitekt som fått störst betydelse utomlands. Han ritade Stadsbiblioteket i nordisk klassicism, var chefsarkitekt för Stockholmsutställningen 1930 och skrev manifestet acceptera. Tillsammans med Sigurd Lewerentz formade han Skogskyrkogården. Lewerentz byggde efter ett långt uppehåll Markuskyrkan och S:t Petri i Klippan; om de två finns en egen guide, Asplund och Lewerentz.

Sven Markelius var med och skrev acceptera och ledde som stadsplanedirektör planeringen av Vällingby, vars centrum ritades av byrån Backström & Reinius. Engelsmannen Ralph Erskine kom till Sverige 1939 och stannade; han byggde för kylan i Svappavaara och ritade Aula Magna vid Stockholms universitet. Peter Celsing ritade Kulturhuset vid Sergels torg, Riksbankshuset och Filmhuset.

I dag: Wingårdh och de stora byråerna

Efter 1970 har svensk arkitektur mer och mer gjorts av byråer, men några namn sticker ut. Gert Wingårdh började i postmodernismens 1980-tal och har ritat Universeum i Göteborg, Sveriges ambassad House of Sweden i Washington, Friends Arena och Aula Medica. Han har fått Kasper Salin-priset, landets främsta arkitekturpris, flera gånger. White arkitekter, grundat i Göteborg 1951, har blivit känt för stora hus i trä som Sara kulturhus i Skellefteå.

Alla arkitekter med egen sida finns under Arkitekter, och i nätverket syns vem som lärde av vem: från Tessin d.ä. till sonen, från Clason till Östberg och från Asplund vidare till Alvar Aalto och Ralph Erskine. Deras byggnader finns samlade i guiden om kända byggnader i Sverige.

Så känner du igen arkitekten

Övning

Vem ritade Stockholms stadsbibliotek?